52
JÄRNETS METALLURGI
tackjärn ingå i lika mängder, så är det tackjärnet kolrikare, som visar de grövsta grafitfjällen under förutsättning även all tappningstemperatur och avkylning i båda fallen varit lika. Eljest är regeln: ju hetare järn och ju långsammare avkylning, ju grövre grafitfjäll och ju mörkare brott. .Ju Ijusare brottyta eil helgrått tackjärn visar, ju mindre grafit och ju mera bundet kol håller del i regel. Mera härom under ru-briken: Kisel och järn. I utlandet, dar inan ej har så svgvelrent järn som hos oss, håller sig, som vi skola se under: Svavel och järn, det grå blandat i del vita ända ned till helvitt brott och visar då alla möjliga overgångsnyanser alldeles som i vårt s. k. kanonjärn.
c. Hos stål. Numera, då vi ej längre tillverka hard- och garvstål, kan man säga, att alil väl behandlat stål visar ett finkornigt brott, finkornigare, ju högre kolhalten är; så visade ell i elektrisk ugn vid Hagfors bereit rent kolstål med 3, i o C (utsmitt) den vackraste pärlemo-glänsande brottyta. På broltytans finkornighet har emellertid även utom upphettningen, som förut omtalats, behandlingssättet en stark inverkan, så att ju kraftigare man skoter nedsmidningen lili mörkaste rödvänne, och ju jämnare man sedan blanksmider ned till handvärme, ju fmare brott. De finaste brotten kalias »finkornigt», »sammets»-, »silkesfint» och »pärlemobrott», del sista det flngryigaste.
d. Hos götjärn och oälljärn: Götjärnet visar i analogi med göt-stålel ell allt grovkornigare brott, ju kolfattigare det är. Välljärnet åter, som aldrig är fullkomligt slaggrent, får vid uträckning sina om varandra blandade slagg- och järnkorn uträckta i form av ytterst fina trådar. Om efter uträckningen och kallnandet en sådan jarnstång avslås (med eller utan foregående ritsmejsling) med ett skarpt, kort hainmarslag får man finkorniga brottytor. Om stången återigen avslås under hopböjning eller böjes frani och åter, tilis den brisler, så visa brottytorna ell tågigt brott, fintågigare, ju slaggrenare järnet är, och lili ju längre grad uträckningen drivits. Finaste både »korn och »tåg» ger vår svenska lancashire, grövre puddeljärnet. Puddelstålets broli är grövre än motsvarande fina kolstål. På brottet har emellertid, som vi skola se, fosforn siark inverkan.
Briint stål visar alltid grovgryigt eller grovkristalliniskl brott, men finkornigheten kan, så som Brinell var den forste alt visa, i inånga fall återstallas genom tillriickligt långvarig uppheltning vid c:a 900° temp. Se vidare därom under Stålgjutgods.
ll:o. Jårnets hållfasthetsege.nskaper. W. Hoffstedt har häri utgivit en ulmärkl lärobok: Handbok för maskinkonstruktörer, varav en del av under visade tabeller utgör utdrag, och författaren förutsätter hår metallurgiens läsare hava god reda på de fysiska termer och de fysiska foreteelser, som htir komma i fråga.
Som bekant skiljer man i tekniken, vid tal om ett materialsstyrka, mellan de päkänningar, varav materialet kan åverkas, och talar därvid om de följande: Dragning, tryck, skuvning, höjning, avknäckning,