ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
JÅRNET OCH DESS LEGERINGAK 51 När sedan metallograferna började sina studier uppställde de först er> ny teori i saken, den s. k. karbonistiska, men som enligt Hane-’ttann (Hütte) denna nu tyckes fått vika för en annan, behandla vi endast den senare. Denna den s. k. allolropistiska är av Osmond grundad på försöksserier av Maurers och säger i få ord.* Härdningen beror av fyra faktorer: y-järnet, /S-järnet, deformerat f£-järn och härdningskol. Dessa fyra faktorer medföra följande egen-skaper: /-järnet, ehuru i sig självt ej hårt, kan bli det genom om-'andling i martensit eller genom mekanisk deformation. Är magnetiskt, 'nen kan i blandning med a-järn få koercitivkraft. /3-järn är mycket hårdare, mindre tätt än både kristalliserat och deformerat a-järn. Är 0|nagnetiskt, men har koercitivkraft. Men hårdningshårdheten kan °ck tänkas orsakas av fast losning av /S- och a-järn. Deformerat a-järn ar hårdare än kristalliserat sådant. Åro båda magnetiska, och det l'HTa har koercitivkraft. Härdningskolet utgör orsaken till ökningen 1 det elektriska ledningsmotståndet. Anlöpningsperioderna kunna in-'•elas på följande säll: l:sta perioden från vanlig temperatur —150°. härdningskol och elektriska motståndet avlaga raskt, hårdheten toga, rernanenta magnetismen något, spänningarna upphöra, och tätheten 'illlager. 2:dra perioden från 150°—300°. j'-järnet omvandlas i defor-"leral ß. Och a-järn, tätheten avtager till 250°, stiger sedan igen något. hårdheten ökas visserligen något genom all y-järn omvandlas Lill ß-■|ain> men minskas genom att /3-järn omvandlas lili a-järn samtidigt. I)en remanenta magnetismen stiger i austenithaltiga stålsorter, av-ager j y-järnfattiga. Elektriska motståndet overgår till det normala. ’^jie perioden från 300°—450°. /S-järn omvand las först i deformerat “'järn, detla så i kristalliserat a-järn. Hårdheten faller raskt. Tät-(. en tilltager. Remanenta magnetismen ökas något. 4:de perioden an 450° upp till Ac3. Allt deformerat a-järn kristalliseras, och kar-)|(len sammanflyter. Hårdheten biir naturhårdhet. Tätheten sjunker d8°t. Remanenta magnetismen även. 10:o. Brot ty ta ns ut seende: Oavsett vad mikroskopet visar, så \an man ock — såsom bekant -— redan med blotta ögat, eller, om a behöves, med hjalp av en vanlig lupp, draga viktiga slutsatser av en brottytas utseende: 3 o ° ^os l’d(l tackjärnet. Då den bundna kolhalten ej overstiger o] ?1U tacRjärnet etl kornigt brott, men i den mån kolhalten sedan s> biir det allt mera stråligt och benämnes först flisigt och sedan k'!//an(/e, och tackjärnet kalias då flisjärn eller spegeljärn. Vanligen ' et grovbladiga järnel även manganhaltigt, men undantag finnas, x- dar den kemiskt bundna kolhalten är mycket hög, eller dår )s 01 halten helöper sig till 2 % och mera. I- ’’ tios det grå tackjärnet. Till vad förut sagts om detta torde •lc,na påpekas, att om de övriga legeringsämnena i två tappningar Se Metallurgie 1909 sid. 51. c*> 7