JÅRNET OCH DESS LEGERINGAK
51
När sedan metallograferna började sina studier uppställde de först er> ny teori i saken, den s. k. karbonistiska, men som enligt Hane-’ttann (Hütte) denna nu tyckes fått vika för en annan, behandla vi endast den senare. Denna den s. k. allolropistiska är av Osmond grundad på försöksserier av Maurers och säger i få ord.*
Härdningen beror av fyra faktorer: y-järnet, /S-järnet, deformerat f£-järn och härdningskol. Dessa fyra faktorer medföra följande egen-skaper: /-järnet, ehuru i sig självt ej hårt, kan bli det genom om-'andling i martensit eller genom mekanisk deformation. Är magnetiskt, 'nen kan i blandning med a-järn få koercitivkraft. /3-järn är mycket hårdare, mindre tätt än både kristalliserat och deformerat a-järn. Är 0|nagnetiskt, men har koercitivkraft. Men hårdningshårdheten kan °ck tänkas orsakas av fast losning av /S- och a-järn. Deformerat a-järn ar hårdare än kristalliserat sådant. Åro båda magnetiska, och det l'HTa har koercitivkraft. Härdningskolet utgör orsaken till ökningen 1 det elektriska ledningsmotståndet. Anlöpningsperioderna kunna in-'•elas på följande säll: l:sta perioden från vanlig temperatur —150°. härdningskol och elektriska motståndet avlaga raskt, hårdheten toga, rernanenta magnetismen något, spänningarna upphöra, och tätheten 'illlager. 2:dra perioden från 150°—300°. j'-järnet omvandlas i defor-"leral ß. Och a-järn, tätheten avtager till 250°, stiger sedan igen något. hårdheten ökas visserligen något genom all y-järn omvandlas Lill ß-■|ain> men minskas genom att /3-järn omvandlas lili a-järn samtidigt. I)en remanenta magnetismen stiger i austenithaltiga stålsorter, av-ager j y-järnfattiga. Elektriska motståndet overgår till det normala. ’^jie perioden från 300°—450°. /S-järn omvand las först i deformerat “'järn, detla så i kristalliserat a-järn. Hårdheten faller raskt. Tät-(. en tilltager. Remanenta magnetismen ökas något. 4:de perioden an 450° upp till Ac3. Allt deformerat a-järn kristalliseras, och kar-)|(len sammanflyter. Hårdheten biir naturhårdhet. Tätheten sjunker d8°t. Remanenta magnetismen även.
10:o. Brot ty ta ns ut seende: Oavsett vad mikroskopet visar, så \an man ock — såsom bekant -— redan med blotta ögat, eller, om a behöves, med hjalp av en vanlig lupp, draga viktiga slutsatser av en brottytas utseende:
3 o ° ^os l’d(l tackjärnet. Då den bundna kolhalten ej overstiger o] ?1U tacRjärnet etl kornigt brott, men i den mån kolhalten sedan s> biir det allt mera stråligt och benämnes först flisigt och sedan k'!//an(/e, och tackjärnet kalias då flisjärn eller spegeljärn. Vanligen ' et grovbladiga järnel även manganhaltigt, men undantag finnas, x- dar den kemiskt bundna kolhalten är mycket hög, eller dår )s 01 halten helöper sig till 2 % och mera.
I- ’’ tios det grå tackjärnet. Till vad förut sagts om detta torde •lc,na påpekas, att om de övriga legeringsämnena i två tappningar
Se Metallurgie 1909 sid. 51.
c*>
7