618
JÄRNETS METALLURG!
ugnsrum är vida högre än hettan i degelstålsugnens ugnsrum. Men hur är det med stålets temperatur? Jo, med den forhåller det sig all-deles tvärtom. Degelstålschargen hålles hetare än martinstålschargen. Varför? Jo. i martinbadet uppheltas stålet av slaggen, som i sin tur upphettas av ugnsgaserna. Slaggens värmeledningsförmäga är ej god. Ju tjockare delta lager hålles, ju svårare har gasernas övervärme att taga sig ned till stålet. Ju trögare, tjockare slaggen är, ju gasrikare och porösare, ju sämre leder den varmen. Men stålbadets avkylning, den är i alla fall densamma. Den undre värmeavledande ytan är mycket större än den övre värinetilledande! Håller jag vad hetta som helst i en martinugn, så är i alla fall skillnaden mellan stålets och ugnsgasernas temperatur 200 a 300°. Hur är det i degel-stålsugnen? Degeln omsvepes överallt av de hela ugnsgaserna med undantag av den hopdragna bottenytan, men denna står löst på ett i värmeledningsförmäga sämsta tänkbara medium — gasfyllt kokslager. Stålet i degeln får därför ugnsgasernas temperatur, om man ej av-bryter processen för snart. Det avgiver frivilligt en del vid nedsmält-ningen redan absorberade gaser. Så kommer kiseln till och gör det gasfriare stålet fä11, och man får e11 förstklassigt material.
Jag har hört många inartiningenjörer fundera över Munkfors’ martins överlägsna kvalité. Var och en har vetat, att de sköta sina charger med överhet gång. Vid de andra verken betyder överhet gång sekunda stål. Saken är dock ganska enkel. Munkfors har utpräglad skromarlin, således eil ytterst tunt lättflytande väl täckande slagglager sammansatt på ett i kemiski avseende synnerligen lämpligt sätt, genom så småningom gjorda nya tillsättningar av »lancashireluns». Detta slagglager är ej mera hindrande för värmemeddelandet än att eftersom Munkforsarna hålla över 2000° temperatur över slagglagret, så få de under detsamina i stålel t. o. in. något högre temperatur än degel-stålsverken i si’tt! Öch deras stål haller sig därför hela chargen igéi nom relativt gasfritt med dock liten men all tid till finnan des kisel halt. En extra fin mönsterprocess trots sin dyrhet. Och Munk-fors utför den med sägverksbränsle, relativt liil stenkolen ytterst vatten-haltigt, och så läser man i utländska metallurgier, att prima martin ej kan framställas med vattenhaltigt bränsle! Jo, håll bara rätta ugn stem pera turen!
De andra martinverken, som använda malmmartin — jag talar ej om de som använda utländskt 4:a skro — få sekunda stål vid överhet gång. Varför? Jo, slagglagret är just lagom tjockt för alt hindra varmen till rück li g l att gå igenom. De få upp stålet i nätt upp den temperatur, då det har stor formåga ej blotl att binda gaser utan ock att hålla dessa gaser bundna tilis götena stelnat. (Men största gasupptagningsformågan har forstås, som jag sagt förut, en charge som skötes undervarm och den ger stövelskaftgöten och ett