FERROELEKTRISKA OCH NYA DIREKTA METODER
S
måste åtminstone till god del passera genom beskickningen. Hit höra bland andra de tre svenska ingenjörerna Lindblad, Grönwall & Slåhl-hanes masugn och Helfersteins masugn samt Girods och Heraeus stålugnar.
Samtliga dessa ugnar äro emellertid motståndsugnar, ty de äro alla baserade på omvandling genom ledningsmotstånd av elektrisk energi i varme, medan man i ingen av dem söker nyttiggöra den elektriska strömmens kemiska eller fysikaliska verkningar. I överens-stämmelse härmed äro de också konstruerade uteslutande för växel-ström, men såval för enfas- som för flerfasströmmar. De arbeta i regel med strömmar av högt Ampéretal men med låg spänning.*
a. Reduktiv ns u gnarna.
1. Den svenska elektriska masugnen. Denna år konstruerad av civilingenjörerna A. Lindblad och O. Stålhane samt bergsingenjör A. Grönwall.
Ugnen arbetar enligt Ijusbåge-motståndssystem, i det att elektriska strömmen mellan de, i beskickningsmassan något nedtryckta elek-troderna och beskickningen samt mellan beskickningsdelarna inbördes bildar en mängd Ijusbågar men även genomgår slagglagret och det smälta järnet.
Ugnens konstruktion framgår av pi. XCVI. Den utgöres upptill av ett vanligt masugnsschakt med Tholanders slutna uppsåttningsmål, gasuttag, överpipa, bukcylinder och rast. Nedre delen åter utgör ett degelliknande stålle, i forhållande till pipans dimensioner av mycket stor inre vidd och täckt utanför rastmuren av ett ringformigt kupol-liknande ugnsvalv. Ugnsfodret i den plåtmantlade pipan samt valvet muras av chamottetegel, varav även degelns underbotten och ytter-väggar uppförts, medan den nas innerbo tten gjorts av magnesitmassa och innerväggarna av magnesittegel. Pipan uppbäres av elt balkverk. Genom degelvalvet nedsticka 4 eller hellre 6 stycken 4-kantiga eller runda elektroder genom i valvet inmurade vattenkylda isolerboxar och är den s. k. halsen mellan valvet och pipan ävenledes försedd med vattenkyl-inrättning. Gasuttagen utgöras dels av ett läckrör för utsläppande av överskoltsgas,** dels av två diametralt motsatta rör, som föra den övriga delen av gasen till en sotsäck. Från denna går gasen till en cylindrisk tvättapparat, från vilken den suges av en fläkt vårs hjul samtidigt vattenspolas, Härifrän pressas den av fläkten tillbaka till ugnen och dar genom tättrör in i degelrummet upp under valvet, vilket den härigenom avkyler, själv upptagande varme, det den sedan
* Som alla tre bergskolornas elever fore studerandet av Järnets Metallurg! i fysiken undervisats i lagarna för elektriciteten, den elektriska strömmens verkningar och viixel-strömteorien, utelämnaa här alla förklaringar däröver under hänvisande för andra liisare till de i Rodenhauser & Schoenawas: »Elektrische Öfen in der Eisenindustrie® därom in' tagna populärt skrivna kapitlen.
* * Denna gas såsom mycket kraftig i värmeavseende bör naturligtvis nyttigt användas