Järnets Metallurgi
Forfatter: Odelstierna
År: 1913
Forlag: Albert Bonniers Förlag
Sted: Stockholm
Sider: 720
UDK: 669.1
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
624
JÄRNETS METALLUKG1
transporterar upp i schaktet till och in i dar varande beskicknings-pelare. Degelrummet är försett med såval utslagshål som slagghål, vilket senare dock ej användes vid mycket rika beskickningar. För processens kontrollerande finnes å Trollhätteugnens pipa 2 rader i olika nivåer placerade hål, varigenom gasprov kunna tagas och temperaturmätningar kunna göras, och i valvet över degeln finnas ävenledes hål, varigenom vid behov mera bränsle eller mer malm kan för processens reglerande nedskaffas direkt i smältrummet.
Principerna för ugnens konstruktion och beräkningsgrunderna för dess pipprofil sådana de angivits av dess konstruktører* äro:
Principerna för rednktionsugnen.
»De principer, som varit grundläggande vid utarbetandet av denna reduktionsugn, äro följande:
1) Emedan alla kända ämnen vid hög temperatur bliva goda ledare för elektrisk ström, så bör konstruklionen vara sådan, att strömmen icke går ut i murverket, vilket givetvis också biir ledande under driften.
2) Konstruktionen skall vara sådan, att beskickningsmaterialet själv skyd dar murverket från förslöring genom strålning från Ijusbåge eller genom ledning, ty i annat fall måste en energiförödande vatlenkylning an-vändas.
3) Beskickningen får icke trycka hårdare mot elektroderna än att dessa kunna »fribränna» sig. Uppl'ylles icke detta villkor, biir driflspän-ningen onaturligt låg, elektroderna och strömtilledningarna antaga onaturligt stora dimensioner, gangen biir ojämn.
4) Då vid elektrisk drift det med malmen uppsatta kolet icke kan för-brinna, så måste, för erhållande av en jiimn kvalilé hos produkten, forefinnas ett smiiltrum av så stora dimensioner, att detsamma kan verka som »blandare». I annat fall kommer varje oundvikligen före-kommande ojämnhet vid uppsättningen att inverka på produktens kol-halt etc.
För att uppfylla dessa villkor har smältrummet erhållit formen av en relativt stor degel, tackt av ett kupolformigt valv. Nar nu beskickningen från schaktet nedsjunker uli smältrummet, ulbreder den sig dår på elt sådant salt, att elt frilt utrymine alllid uppkommer emellan beskickningsmaterialet och valvets murverk. Elektroderna införas i smållrummet genom delar av murverket, som ej äro i berøring med beskickningen, och ingå i beskickningen å just dess fria yta. Genom denna konstruktion äro villkoren under 1, 2 och 3 här ovan uppfylkla, och då smältrummet kan göras relativt stort, uppfylles även villkoret under 4.
En annan viklig sak vid en ugn som denna är regleringen av energi-tillförseln. Vid ugnar för ståltillverkning etc. sker delta genom elektrodernas höjande eller sänkande, men då en masugn måste arbeta med ettganska högt övertryck på gasen, så kan denna metod dår svarliget! tillämpas. Det skulle stålla sig alltför besvärligt att hålla packningarna omkring elektroderna täta. I stållet har det systemet utarbetats, att elektroderna i regel endast regleras på grund av deras avbränning, men att i övrigt all reglering verkställes genotn åndring av den lillförda strömmens spänning. Detta sker genom urkoppling av varv å transformatorernas högspänningssida och åro
* Se J. A. Lefflers, E. Odelbergs och E. Nyströms redogörelse J. K. A. 1911 och 1912, varav det här anförda utgör ett kort utdrag.