EERROELEKTRISKA OCH NYA DIREKTA METODER
631
slaggen, ja så pass svårt, att man ej kan slå ut på det vanliga sättet med spelt och hejare, utan måste laga hål antingen med etl spelt, men hellre med en smal koleleklrod satt i forbindelse med den elektriska ledningen, sen man forstås forst på vanligt sätt spettat loss ler stoppen, som man efter foregående tilslag tätade med. Detta utslags-sätt är emellertid mycket formånligt för ugnen, som därvid biir be-sparad de våldsamma skakningar, som medfölja utslag med spelt och hejare.
Del påstås att etl större svenskt bruk redan försökt framställa tackjärn i en Helfensteins kiseljärnsugn och att försöket utfallit så bra, att verkel beslutat börja tillverka tackjärn i dylika — dock något ändrade ugnar. Svårigheter torde möta att införa gascirkulation vid dessa ugnar, men man får väl då nyttiggöra den utmärkta gasen på an nat sätt, så alt inan på annat håll tager igen förlusten. Otvivel-aktigl skulle gasen betala sig bra som förstärkningsmedel i martin-ugnarnas generatorgas. Inledd över rosten i lämpligt konstruerede stenkolsgeneratorer skulle den omvandlas i CO och H och fördelak-ligt nedsätta temperaturen på den bortgående generatorgasen, vida tormånligare än vad ångblaster gör.*, **
ß. Stålugnarna.
(Raffinations- och färskningsugnar.)
1. Induktionsugnar. In ledning. Vid klarläggandet av varpå konstruktionen av induktionsugnarna grundades av deras uppfinnare Ziani de Ferrantis behöver man blotl påminna om några få av fysi-kens satser om induktionsströmmarna.
l:o Om tvenne kraftledningar placeras parallellt med varandra och en växelström ledes genom den ena primärledningen — uppstår i den andra sekundärledningen — en däremot svarande induktions-
ström.
Kalla vi strömstyrkan (i amp.) i primär-ledn. i sekundär-ledn. ^2,
» » spänningen (i volt) » Vi, » v2,
» antalet lindningar av . » (, av »
ledningsmotståndet i » i » » periodtalet lika för båda p, » kraftlinjetalet » » » N och sätta k — en konstant, så hava vi: r2,
V, = k p ■ N • ( och
V2 — k ■ p N ■ l2, varför
V. = k
V2 = /2
I) . v. s. spänningarna forhålla sig som lindningstalen.
* Se vidare om reduktionsugnarna i J. K. A. B. 1912 sid. 280, 359, 617, 794, 882. S. ii. E. 1909 sid. 276, 1801, år 1910 sid. 1049, 1729, år 1911 sid, 706, 1722.
* • Om H. B. Lorentzens el. masugn se Industrit. Norden 1913 sid. 14. Denna ugn
sages drivas med gott resultat, vid Tinfos i Norge.