o
CO
JÄRNETS METALLURG!
Förbättringar i detta avseende torde emellerlid fordra annan konstruktion av valvet för att göra delta mera motståndskraftigt mot tryck inifrån.
11. Tackjärnets sättningsgrad synes vara underkastad större väx-lingar än i en med omsorg skott vanlig masugn.
12. Under lika forhållanden får man högre svavelhalt i järnet från denna ugn än i järnet från vanlig masugn. Järn och slagg äro kallare i den förra än i den senare.
13. En for ett vissi kraftbelopp byggd och rätl avpassad ugn av denna typ bör kunna utnyttja c:a 80 % av anläggningens hela krafl-behov (= kraft för såval ugnen som för motorer och belysning).
14. Anläggningens verkningsgrad kan med hänsyn till använd elektrisk energi antagas hålla sig mellan 70 och 75%.
15. Trakolsåtgången uppgår vid en ugn av denna typ liil 35—45% av trakolsåtgången i vanlig masugn, beroende på vad slags järn som tillverkas. Processen kan därför hliva ekonomi.sk endast under förut-sättning av mycket billig kraft.
16. A. Helfensteins reduktionsugn* förefaller att vara endast en utveckling av en sedan några år tillbaka utomlands använd kiseljärns-iign.”': Ugnen är en elektrodugn med beskickningsschakl och med utvidgat smältrum, vilkel senare har elektriskt ledande bolten. Den-nas ledande foder utgöres vid kiseljärnsberedning underst av koltegel, på vilkel ett ej smält men glödande kiseljärnslager hålles. Genom beskickningsschaktet (resp. schakten vid flerfasström) nedhänger mitt i detta och på alla sidor omgiven av beskickningsmassan en elektrod-platta sammansatt av tlera block, alldeles som vid vanliga kiseljärns-ugnar, men medan vid dessa de i Ijusbågenivån bildade gaserna få gå upp genom och förbrinna över beskickningsmassan vid schaktets övre ända, samlas vid Helfensteins ugn dessa gaser i det fyrkantiga degelrummets övre sidopartier och bortgå dårifrån genom tvenne gluggar i ena sidogaveln och genom en rorledning kopplad samman med dessa. Schaktet, som blott utgöres av plåt, och degelrummets valv uppbäras delvis av tvenne vattenfyllda balkar, delvis av degeJ-ruminets väggar. Valvet är försett med medelst luckor slutna hål, varigenom beskickningsmassan i degelrummet kan skötas och vid behov påspådas med vare sig mera kol eller mera malm. Elektrod-plattan (resp. plattorna) nedföras och hållas på sådant djup, alt sinält-våiniel från Ijusbågarna ej lullt når ned til] koltegelbotten utan lämnar a denna som skydd ett blotl halvsmält segl beskickningslager eller kiseljärnslager. Likaledes är degelns vidd åt alla sidor tilltagen så stor, all även väggarna runt om stå skyddade av ej smältande beskickningslager. Härigenom får man visserligen svårare att vid ut-slagen taga sig in till den fardigsmälta heskickningen, metallen och
* Ritning se J. K. A. B. 1911 sid. 711.
’"!f Jämför i Die Herstellung von Hochprozentigem Ferrosilizium von W. Pick und W, Ccnrad, elektrod N;o 17 å sid. 84 samt texten å sidorna 93 och 94.