JÄRNETS METALLURG!
å badet för defosforeringens skull kalk och valssinner. Efter en timme är defosforeringen fulländad och slaggen avskummas. Badet uppkolas, ny kalk inkastas, ferromangan och ferrosilicium tillsättas och chargen får stå til] dess all gasutveckling i badet upphört. Härefter tillsättas andra legeringsämnen om specialstål skall framställas. Bian skriver* om skötseln i järnverket i Gallais, dar martinstål raffineras, att martin-järnet, som tappas, innehåller: C = 0,15 %, Mn = 0,2 5 %, Si = sp., P — 0,04 5 % och S = O,o4o %. Så färskas med kalk och malm i el. ugnen till dess proven ej mera visa någon fosforhalt (c:a 2 timmar). Badet haller då C-=0,05^, Mn = O,io%, Si = sp, P — sp, S — O,o 4 o %. Nu avskummas denna slagg och uppkolas badel under tillsats av ferro-mangan och avsvavlingsslaggämnen. När den nu bildade slaggen kalinad visar fullkomligt vitt broti, är avsvavlingen fullbordad och ha gaserna lämnat stålet, övriga legeringsämnen inkastas då och stålet tappas. Rowlands anslår** materialgång och raffinationskost-naderna vid en 16 tons trefasugn för thomasstål till per ton stål: kalk 50 kg, valssinner 81/» kg, ferrosilicium 91/» kg, ferromangan Ill-i kg, avsvavlingsslagg 171/» kg, flusspat l2/« kg, Lräkol 42/s kg. Det insatta thomasstålet anses då vart 54,o o kr., upphettning, raffinering och kølning kostar 2,03 kr., Ioner gå till 0,46 kr., avlagningsmaterialer till 0,19 kr . reparationer 0,6 8 kr. Summa 57,36 kn Således raffinations-kostnaden 7,3 6 kr. per ton, räntor, amortering och licens ej inräknade. EJwell angiver*** kostnaderna vid kalia insatser i 1 '/a tons trefasugn vara. då ugnen kostal 36,000 Mk och årsproduktionen är 1220 ton stål: Ränla och amortering —■ 2,9 6, arbetslöner 10,4 8, avlagningar - 6,00, varmehållning — 0,4 4, licensavgift — 2,oo, strömkostnad — (850 -900 kwt) — 8,2 4 allt Mk, summa 30,12 Mk. Vid en 2-tons dylik ugn fann han raffineringskostnaden for bessemerstål vara 11,4 8 Mk. Vid en 5-tons ugn d:o d:o 8,6 8 Mk och vid en 7-tons ugn d:o d:o 4,8 4 Mk.f
Söderberg och Hjort hava sökl även vid sina ugnar tillämpa Rodenhausers idé. ++
II Ljusbågeugnar. In led ni tig: Fysiken lär oss, att en elektrisk Ijusbåge bildas emellan avbrottsändarna i en elektrisk ledning endast såvida att det vid och mellan ändarna bildas ångor, som kunna fram-leda elektriciteten, och lär den även att Ijusbågens temperatur är beroende av den ledande ångans forgasningstemperatur, och som denna temperatur, då det gäller eleklrodkol, är c:a 3500°, så erhålla vi vid ledningsändar av elektriskt ledande ko] en Ijusbåge med denna temperatur, om densamma kan skyddas mot avkylning. Men vid mycket
* S. u. 1911 sid. 217.
*® Iron Age 1910 sid. 1136.
*** S. u. E. 1911 sid. 1361.
t Se vidare ekonomiska siffror av Neumann i S. u. E. 1908 sid. 1206.
tt Se S. u. E. 1911 sid. 405.