EERROELEKTRISKA OCH NYA DIREKTA METODER
643
troder emot Ijusbågarnas strålningsverkan. Detta senare torde dock ej ha sä mycket att betyda, att man därför skall föredraga kol- framför grafitelektroder, men kanske mera det att de grövre kolelektrodändarna uppvärma till högsta hetta större ylor än de smalare grafitelektrodändarna — dock gäller detta blott vid Ijus-båge-motståndsugnar, vid de rena Ijusbågeugnarna bjuder det forrå ingen fordel, det författaren kan finna.
10:o. Vattenkylningen mellan elektrod och murverk, som måste forefinnas, emedan, som vi veta, murverket biir ledande och således kortslutande vid högre temperatur skall inåt ugnen hava möjligast ringa yta för att ej verka för värmebortledande. Ju bättre de täta mot elektroder och mur utan att verka hämmande på elektrodernas rörelse och reglering,* ju bättre äro de. Men man får ock hågkomma, att dels få de ej med sitt vatten avleda ström till jorden, dels få de inåt ugnen ej vara så tunna, att de kunna »överbryggas» av små sig garna då bildande Ijusbågar. Det förra tänker jag kan forekommas med invändigt emaljerade kyllådor.
Å pi. XCV1I, lig. 14—16 finnes schematiskt framställt de tre grund-slagen elektrodugnar:
Fig. 14 visar en ren Ijusbågeugn, dår badets uppvärmning helt och hållet orsakas av utstrålande varme från den endast mellan elektrodernas spetsar bildade Ijusbågen. Detta är den anordning som minst förorenar badmaterialet genom elektrodernas föroreningar (P. S. Cu o. s. v.). Tunnaste möjliga slagglager är här formånligt hålla för att få bästa värmeabsorption i stålbadet.
Fig. 15 framställer en ugn av kombinerad Ijusbåge-motståndstyp, dår Ijusbågar bilda sig mellan elektrodernas spetsar och själva badet, så att den elektriska strömmen först overgår från den ena elektroden till badet, så passerar fram genom detta till mitt under den andra elektroden och darpå genom en annan ijusbåge uppgår till denna. Här är det dels den i Ijusbågarna alstrade hettan, som uppvärmer badet, dels ock det värme, som bildas i själva badet genom det mot-stånd, som detta bjuder den elektriska strömmens framledande. Detta är emellertid i badets av stål eller järn bestående del mycket ringa, men i det stålbadet täckande slagglagret relativt stort, varför slaggen, som ock direkt träffas av Ijusbågarna, biir synnerligen het och så med-delar sitt värme åt metallen. En viss tjocklek hos slaggbadet och slagg med, även i smält tillstånd, dålig elektrisk ledningsformåga är här nyttig för badets uppvärmning. Dock att hågkomma: mycket slagg kostar mycket smält- och tappningsvärme!
Fig. 16 visar ävenledes en kombinerad Ijusbåge-motståndsugn. Vid denna flyter den elektriska strömmen antingen helt eller delvis
* Beskrivningen av elelrtrodregleringsanordningarna vid dessa ugnar tillhör Bergs-mekaniken.