646
JÄRNETS METALLURGI
eller summa 97,750 Mk, som vid 5 % ränta och 7 % amortering gör <3,3 2 Mk omkostnad per ton smält stål. Strömförbrukningen per ton stål växlar allt efter chargesammansättning mellan 650—1100 kwt men är i genomsnitt, uppeldning och söndagsvarmhällning inräknad c:a 900 kwt. En fullständig ommurning kostar: materialier 459, löner 127,50, torkning och förvärmning 35,5 — summa 612 Mk. Denna kostnad fördelar sig på 17 dagar =115 ton stål. Per ton stål åtgå 20 kg hammarslagg, 25 kg kalk, 3 kg ferromangan, 2,5 kg ferrosilicium och 0,5 kg aluminium. Per ton järninsats får man således följande kostnader i Mk: Ränta och amortering 3,3 2, chargeämnen 55,2ß, ström 900 kwt å 5 heller = 4,2 6 Pf. — 38,2 5, reparationer 5,3 2, avlöningar 3,6 4, elektroder (högstßkg per lon) 2,o 4, kylvatten 0,2 7, diverse 3,4 o - summa 111,49 Mk eller vid 2% avbränning 113,7 7 Mk. Per ton färdigt stålgjutgods blir del 156,20 Mk. I ugnarna i Kungl. Arsenalen i Turin skall kraft-atgången vara 680—740 kwt per ton verktygsstälgöten, och enlig Osann vid 1-tonsugnarna i Bonn vid en strömslyrka av 1000—1100 amp. och 110—105 volt, således vid trefasström ]/3 X 1100 X 110 = 209330 volt-amp. eller vid 4,5 timmars chargetid 941895 volt-amp. och då vid dessa ugnar cos</> visat sig vara 0,9—0,9 5, får inan en kraftåtgång av 0,9 6 X 941985 x 0,oo i =895 kw. Åtgången växlar även dar med chargesaminansättningen eller mellan 800 och 1000 kwt. Bonner-iabrikens direktion har intygat, alt såval defosforering som desul-furering försiggä tillfredsställande och anför som typiska resultat i denna väg sammansättningarna:
i insatsgodset: C = 0,08%, Si = 0,04%, Mn= 0,358 ^, P = O,07 2 %, S = 0,0 4 8 %,
i färdiga stålet: C=0,06%, Si = 0,06«, Mn = 0,0ß0%, P = (),oi6%, S — O,o 11 %.
I. Rennerfelts stål ugn.* En smältugn byggd efter detta nya svenska system särskiljes frän andra därigenom, all Ijusbågar alstras mellan med varandra samverkande vertikala och horisontala elektroder utan alt chargen utsättes för direkt kontakt med Ijusbågarna, vilken sistnämnda egenskap den har gemensam med Stassanos. Del av dessa Ijusbågar alstrade värmet sprides likasoni vid sistnämnda ugn genom strålning ul över chargens heia yta, varigenom nedsmält-ning av t. ex. skrotcharger försiggär jämnare i en dylik ugn än i så dana ugnar, som alstra värmet endast medelst Ijusbågar i kontakt med chargen på enstaka punkter utan atl avlägsnare partier av chargen därav omedelbart påverkas. Sårskilt för raffineringsändamal är del av stor fordel alt, som delta system innebär, kunna kraftigt upphetta en så stor slaggyta som möjligt medelst ovan densamma fritt brinnande Ijusbågar och utan att elektrodkolet får verka störande i densamma.
Beskrivningen med niigon förändring avskriven ur ett ineddelande frän uppfin-naren. 0_a/