EERROELEKTRISKA OCH NVA DIREKTA METODER 049
niellan chargerna mäste göras. Därjämte är det sårdeles lätt att sintra en nygjord hotten och att verkställa erforderliga härdreparationer vid detta systems användande, vilket återigen är förenat med ganska stora svårigheter vid härnedan följande ugnstyper.
P. L. Héroults stdlugn* Såsom av pi. XC1X fig. 2 framgår, består denna av ett stjälpbart ugnsrum, vilande å stjälpmedar eller rullager och beklätt rned grova plåtar, innanför vilken plåtmantel närmast plåten muras med eldfast tegel, varpå infodras med magnesit- eller dolomit-massa. Valvet, som är avlyftbart, muras av silika- eller eldhärdigaste chamottetegel. Det utmärkande för ugnen är dess genom valvet till nära slaggytan nedhängande 2 st. elektroder, vilka kunna, sedan chargen i del närmaste nedsmält eller hela tiden, om man arbetar med smalt insats, regleras automatiskt.** Denna Héroults ugn går för 1-fas-växelström, men han har även l. ex. i Illinois Steel C:o verk i Chicago byggt cirkelrunda 3-fasugnar med trenne elektroder nedhängande genom valvet. Den senare ugnen infodras med en inassa-, hopblandad av magnesit + basisk slagg + tjära, vilken massa skall stå utmärkt vid lag, men tjänstgör denna 15-tons ugn endast för hes-semerståls raffinering.
Den förstnämnda ugnen är försedd med tapphål å eua långsidau och med insättningsgluggar i gavlarna.
Héroults stålugnar hava funnit stor användning till följd av sin starka och enkla konstruktion samt relativt låga byggiradskostnad.
ligne ns skötsel. Nyomställd torkeldas ugnen genom en i ugns-luinmet å på bolten täckande plåtar uppgjord och underhallen vedeld och utan all elektroderna ännu inhängts, samt häller man härunder elektrodgluggarna någol glest slutna medelst pålagda plåtar eller plåt-lock. En hlott svag vattenström hålles härvid i gang i kyllådorna, så all dessa äro nära kokheta, ty eljes torkar ej närmast dem i valvet varande brukfogar ordentligt ut. För att även botten skall bliva varm under denna eldning, hör man ha ugnen stående på lul. ömsom framåt, ömsom bakåt, och röra om ibland i kolmassan. När man är övertygad om, alt fuktigheten avgått, kan hetseldning l'öre-tagas och inkastas då i ugnsrummel torr koks och inhängas elektroderna, som nedsänkas så djupt, att de vila på kokslagrel. Härefter päsläppes ström, då denna genom kokslagret går från ena elektroden till den andra, bildande massor av små Ijusbågar. Man kan emellertid varmelda även på så sätt, att ugnen forsi rensopas från resterna av aska och träkolsstycken från torkeldningen, plåtarna ut-krokas, ugnsbottnen belastas — för att ej jäsa upp — med järnstycken
* Hans mindre lyckade masugn beskrives ej, men återfinnas beskrivningar darå i E. Haanels rapporter över »Electro-thermic Processes» och »on the Experiments made at Sault, S:t Marie». Over hans stålugn finnas utförligare beskrivningar dels i samtna rapporter, dels i »EI. Öfen» von Rodenhauser <fc Schoenawa, dels i S. u. E. 1905 sid. 633, 1907 sid. 1282.
Bergsmekaniken.