ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
FERROELEKTRISKA OCH NYA BIREKTA METODER 651 Smalt insats Kall insats Chargestorlek i kg . 500 'En slagg: chargetid tim. 3,0 0 kwt per ton 1200 Två slagger: chargetid tim. 3,32 kwt per ton 1330 Tre » chargetid tim. 3,63 kwt per ton t450 En slagg: chargetid tim. 1,33 kwt per ton 465 Två slagger: chargetid tim. 1,68 kwt per ton 588 Tre » chargetid tim. 2,00 kwt per ton 700 1000 1500 2000 3000 5000 3,78 4,53 4,82 5,30 6,05 945 906 844 778 725 4,17 4,98 5,30 5,85 6,63 1040 996 928 859 795 4,55 5,43 5,78 6,40 7,22 1135 1086 1010 940 868 1,55 1,78 1,82 1,92 2,0 8 333 296 363 233 219 l,91 2,15 2,24 2,42 2,57 410 357 325 294 265 2,29 2,60 2,7 8 2,97 3,1 5 493 433 396 360 324 Såsom av delta synes avlager kraftåtgången med chargestorleken, men är 2 å 3 gånger större vid kali insats, som skall både smälta och raffineras, än vid smäll insats, som blott behöver raffineras. Dessutom framgår, all kraft och tidsåtgång bli c:a i banko större vid smalt insats med trefaldig slaggbehandling, än om den blott behandlas med en slagg förutsatt nämligen all forstå slaggen ej har något vidare färskningsarbete att utföra. Elektrostahl Gesellschaft har dock lämnat* några nyare siffror från en 7-tonsugn arbetande med kall insats och en annan (tontal ej utsatt) likaledes arbetande med kall insats. Kraftåtgången vid den förra skall i medeltal vara 672 kwt, vid den andra 700 kwt. Om blott en eller om två slagger avdragas, angives emellertid ej. Turnbull säger, att vid den förut nämnda 3-fas-15-tonsugnen göras 12 raffinationscharger per dygn vid 12 ä 14 tons insats, bestående av fardigblåst i smält form insatt bessemerstål, och skall då kraftåtgången ställa sig till 200 kwt per ton siål. Troligen ingår varken i dessa eller ovanstående siffror varmhållning under söndagsdygnen eller förvärmningskraften. En Héroultsugnens stora nackdel, den han dock delar med de nedan beskrivna, är den svaga valvkonstruktionen. Genom att valvet är genombrutet med stora hål på 2 resp. 3 Ställen och dessa hål måste hållas skarpt kylda, uppstå svåra spänningar, varlill kommer Ijusbågarnas verkan, vilka två orsaker i forening åstadkomma alt helt och hållet nytt valv måste päläggas ungefår var 14:de dag. Repara-tionskostnaderna ställa sig därför höga. 2,5-tons La Praz-ugnen (1-fas) arbetar med en ström av 110 volt och 4000 amp., 15-tons Illinois-ugnen åter (3-fas) går med 100 volt och per fas 12000 amp., cos </> = (), 8 -0,9. Elektrodåtgången (grafit-) är vid den senare ugnen 3 kg per ton stål. Elektriska verkningsgraden anser Rodenhauser hålla sig vid 85%. De mindre ugnarna sägas** nå upp till 50 %:s, de större till 70 %:s. inedan * S. u. E. 1911 sid. 1302. ** Av Eichhoff.