FERROELEKTRISKA OCH NYA DIREKTA METODER
till nytta vid färskning och desulfurering. Vid Girodugnen åter, där strømmen går endast i vertikal led, har man svårt all få hela slagg-lagrel varmt, utan biir det hett och kvickflytande egentligen endast direkt under takelektroderna. Nathusius åter har konstruerat sin ugn så (se pi. XCIX lig. 4), att ström flyter såvål mellan (de hår 3) takelektroderna sinsemellan, som mellan dessa och bottenelektroderna, och slutligen även mellan de senare (även de 3) sinsemellan. Ugnen, som har cirkelrund horisontalgenomskärning, består av en yttre plat mantel, monterad i en tappiing alldeles i likhet med bessemerkonver-terna och lika som dessa vridbar kling dessa tappar medelst på ena tappen fast kugghjul med drev, vilket vrides med hydraulik. Ugnens valv är även här avlyftbart och genom detsamma nedhänga trenne stycken kolelektroder i liksidig trekant. I bolten uppgå, likaledes placerade i liksidig, ehuru något vidare triangel, trenne järnelektroder, vilka dock ej, såsom i Girods ugn, gå füllt upp genom bottenfodert, utan sluta elt stycke under deltas ovre yta, så att etl lager massa täcker deras spetsar. Fodert består av dolomitmassa, valvet av cha-inotletegel med hög lerjordshalt. Prof. B. Neuman beskriver en 5-tonsugn och angiver därvid väggljockleken liil 280 mm, badels diameter = 2170 mm, valvtjockleken = 250 mm, bottentjockleken = 600 mm, diirav 200 ovanför järnelektrodernas spetsar, ugnsrtnnshöjd = 670 mm, badels djup 300 mm. Ugnen har 2 insatsluckor och etl utslagshål, alla naturligtvis vettande in mellan elektroderna. lak-eleklroderna, 250 X 250 mm, hänga i linor ned från block i verkets takresning, således ej i vid ugnen fästa galgar. Såval tak- som bolten-elektroder äro med böjliga kopparskenor kopplade Lill ledningarna. Man använde härtill först för bottenelektroderna 6-linade kopparkablar, inen dessa visade sig opraktiska. Bottenelektrodernas nederdel är 200 mm i diameter och forsågs med vattenkylning, vilken dock lär vara obehövlig. Hürden säges slå länge vid lag, huru länge sägs ej, men ugnsvalvet påstås stå 6 veckor. Intressantast vore dock få bestämt besked om bollens biståndighet, ty klart är, all dennas eldfasla massa, då en god del ström skall passera upp på egentligen endast tre stallen, biir utsatt för en fruktansvärd värme, på samma gång som stålet på den där segnande massan utövar stärkt lyftande verkan genom äm-nenas så olika sp. vikl. Vid den ugn med bottenelektrod, som bergs-högskolan erhöll av Jernkontoret, har just delta forhållande gjort ugnsdriften omöjlig, ly oupphörligen uppstod smältgropar än här, än där i bottenmassan över elektroden (kolelektrod), och lagade man en grop, blev det grop bredvid, ty avlagningsmassan var forstås kali och elektriska strömmen går i ledare av andra graden alltid varmaste vågen, om denna väg ej är alltför läng.
För alt få strömmarna att llyta på de tre ovan angivna satten, så har Nathusius uttänkt och infört en särskild slags anordning.*T
* S. u. E. 1910 sid. 1412.
** Se S. u. E. 1912 sid. 1136.