ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
JÄRNETS METALLURG! «54 grundad på forhållandena vid en Girods 21/» Ions 1-fas ugn, atl Borchers antaganden att stålbadets och slaggens motstånd skulle spela sä stor roll vid deras upphettning är felaktig, i det stålbadets motstånd motsvarar blott 0,0 0 3 % av hela energibeloppet. Vannealstrin-gen i slaggen blir forstås betydligare, men vid de så ofanlligt väx-lande slaggforhållandena är det omöjligt däröver uppställa någon be-räkning. Den elektriska verkningsgraden får han till 85 % för den roterande omformaren, 90—97 % för den vilande transformatorn och 90 % för kolelektroderna, och i ett sårskilt anfört fall från en mindre ugn hela elektriska verkningsgraden till 75 å 80 % av primärströmmen (omvandlad i värme i ugnen). Vid denna senare ugn är uträknat, att hälften av detta värme nyttiggöres i ugnen. Vid större ugnar ställa sig dessa forhållanden naturligtvis bättre. Rodenhauser anser att vid samma charge- och slrömförhällanden hör elektrodåtgången ställa sig alldeles lika vid Girods som vid Héroults ugnar. Vid färdigbehandling av smält bessemer, Ihomas eller martinstål skola tids- och kraftåtgång samt arbetslöner, elektroder o. s. v. ställa sig till blott 20 å <30 % mol vid kali insats, sager Girod. I en osignerad uppsats* omtalas följande driftkostnader tran en 2-tonsugn: Vid kali insats Vid smalt insats med raffination utan raffination med raffination Kalk Järnmalm 100 kg I . loo » I 3’20 Mk 1,00 Mk 40 kg 2,40 Mk Elektroder 4,50 » 3,2 0 » 1,60 » Löner 4,80 » 3,2 0 » 2,40 » Reparationer 12,00 » 9,6 0 » 4,00 » Strömförbrukning. 1000 kwt 750 kwt 300 kwt En fordel till har Girodugnen framför Héroultugnen i en, som Brochers visar, vida krafligare elektromagnetisk omröring av stålbadets hela innehåll, inen häremol kommer, vilket denne ej framhåller, atl <ie kylda botten-järnelektroderna måste orsaka en betydande värme-förlust för stålbadet, som ock bekräftas av att dessa ugnars bottnar stå så utmärkt vid lag utan spår av avsmältning! Etl par låga siffer-värden lör denna avkylning ha visats — men betvivlats. En annan nackdel gent emot Héroults ugn har Girods även i att den svårare giver helt slagglager. Nathusii ugn. Den ugn, som H. Nathusius konstruerat, säges förena Héroultugnens och Girodugnens fördelar och egentligen därför sakna flera av dessas fel. Vid Héroultugnen, dar strömmen mellan elektroderna flyter horisontalt, måste slaggen hela tiden hållas skarpt överhettad, om stålbadet skall kunna hållas nog hett, vilket är, som vi redan vid martin sågo, till olägenhet vid defosforeringen, men är 8. u. E. 1908 sid. 1823.