FERROELEKTRISKA OCH NVA DIREKTA METODEN
661
Ett av de allra vikligaste villkoren härvidlag lorde hög termisk verkningsgrad utgöra, och emot det syndas niest! Sa anföi Hoiing att t. ex. Hjorts 5-tons ngn drager 36 kw då 12 kw borde räcka och en 15-tons Héroults ugn 50 i st. f. 8 kw. Samme författare påpekar i en tidigare uppsats** vilka elektroddimensioner som för olika ström-slyrkor äro bäst saml vikten av att kontaktställel mellan ledning och elektrod bör ständigt hållas närmast möjligt intill ugnsväggen eller ugnsvalvet.
I början av år 1910 drevos enl. S. u. E. följande antal elektriska stålugnar av här nämnda slag: Héroults 29 st., Girods 17 si., Stassanos 5 st., Kellers 5 st., Chaplets 5 st., Kjellins 12 st., Röchling-Rodenhausers 14 st., Nathusius 2 st. saml därjämte 10 st. andra av varie-rande konstruktioner, av vilka dock Lvå svenska faktiskt ej gingo. Enligt en amerikansk uppgift skulle sedan under år 1911 byggts och kommit i gang 30 elektriska stålugnar till, vilket dock förefaller ganska osannolikt.
8. Elektrolytiska metoder.
Ehuru järn redan år 1846 av Bockbushman framställdes genom elektrolytisk utfällning i ända till 2 min tjocka lager å kopparplåtar och även senare gång på gang gjorts upprepade försök i samma vag, såsom av Smee 1851, Fenquiéres 1857, Klein 1890, Hopfner 1895, Cowper-Coles 1898 och 1900 samt nu senast F. Fischer 1909,*** så mäste man dock säga, att de ferroelektrolytiska metoderna änntt be-finna sig i ett mycket outrett skick.
Vad angår utvinnandet av järn ur malm, så kan man till och med säga, att vad hittills åtgjorts mer bevisar den ekonomiska omöjligheten att framställa järn direkt på elektrolytisk våg än någon antydan, om all man genoni förbättringar i metoder och arbets-sätt skall kunna nå målet, och är därför ej skäl här upptaga utrymme med beskrivandet av försöken, utan hänvisas om dessa till i föie-nämnda not nämnda uppsatser samt Lill vad Brinell och Palmæl säga om Cowper-Coles järnutvinningsinelod,f varmed bör jämlöias del den sangviniske uppfinnaren själv säger i sitt foredrag inför Iron and Steel Insiitute.ft
Raffinering av på andra metoder åstadkonimel järn synesåter stå den ekonomiska losningen tämligen nära och omnämnas därlöi här trenne metoder av vilka dock endast den sist beskrivna tyckes
* S. u. E. 1912 sid. 320 och Met. and Chem. Eng. 1911 sid. 590.
* * S. u. E. 1910 sid. 1116 och M. a. C. E. 1910 sid. 276.
* ** Utförligare historik se: Beiträge zur Kentniss des elektrochemischen Verhaltens des Eisens av Foerster; artikel av Müller i Metallurgie 1909 sid. 159 och dso av Arndt i Z. f. Elektrochemie 1912 sid. 233.
f J. K. A. 1912 sid. 63.
tt J. o. I. a. S. I. 1908.