f» 6 4
JÄRNETS METALLURG!
skulle motsvara 7 %. Om man studerat- analyserna å tackjärnet och slammet, vilka visa:
i tackjärnet järn 93,il %, grafit 2,5 1 %, summa föroreningar6,89 % » anodslammet » 13,5 » » 23,3 »
så får mau emellertid vid räkning en elektrolyseringsförlust av 8,3 i %. Jämföras analyserna å tackjärnet och del glödgade elektrolysjärnet, ser man, atl raffineringen gåti utmärkt, om man undantager, alt del senare fått två föroreningar som del andra saknade, nämligen klor och väte, varav den förra visat sig betänklig nog, ty kontrollanterna funno den medföra ett hastigare förrostande, än vad som atföljer t. ex. mjuk martin.
C Si Mn S P Tackjärnet höll i -i 2,8 1 2,30 0,48 0, lo 1,23 El. järnet » » » 0,08 0,009 0,05 0,020 0,042 Cl H Cu — — 0,02 0.18 0,002 —
.Jämförd med lika grov mjuk martinplåt (från den väl utglödgade elektrolytiska vida sämre. Elektrolysjärnet Prov 1 2 Stråckhållfasthet kg pr mm3 38,2 32,8 Tänjbarhet på normallängd, % 15,3 2,3 Antal böjningar i 90° 11 10 Avesta) visade sig Avestajärnet 1 2 40,3 ’ 36,3 14,3 13,3 1« 20
Prov 1 i plåtens ena riktning, prov 2 vinkelrätt Tänjbarheten var som synes i elektrolysjärnets däieinot. ena riktning blott
2,3 % och det tålde i vardera riktningen blott ungefär hälften såmånga böjningar som martinen. Dess enda förtjänst är dess magnetiska egenskaper, som göra det synnerligen passande till dynamobleck, där-vid det kanske ock kan komma att konkurrera i pris såsom kontrol-lörerna påpeka, alldenstund del låter billigasl framställa sig just i ytterst tunt skick, medan martinplåten blir dyrare ju tunnare den skall framställas. Omöjligt är emellertid att ens tillnärmelsevis beräkna dess lahrikationskostnad av de få ofullständiga värdesiffror kontrollanterna lyckades av uppfinnaren förskaffa sig, det enda därvidlag, man kanske kan Iro vara riktigt är, att med denna metod borde kunna komma att utvinnas 3,7 Ion piål per håstkraftår. I övrigt hänvisas till rapporten.
V . Fischers metod. Denne använder vida starkare strömmar eller 20 amp. per dm2, varigenom han vinner större produktion och väte-friare gods. Holtz säger så om Fischers metod* att man med den kan tillverka del renaste och vätefattigaste järn för stora bleck och tjocka plåtar och att metoden nu ej bjuder några praktiska svårig heter. Enligt patentet** har uppfinnaren funnit, att del på elektro
* S. u. E. 1912 sid. 319.
* * Se J. K. A. B. 1911 sid. 1046.