V II. Gjuteriskötseln.
1. Tackjärnsgjutning.
Historik. All kineserna kunna göra anspråk på atl vara tackjärns-gjutningskonstens uppfinnare har varil länge erkänt, och atl de redan för ‘2000 år sedan kommit längt i densamma vet man bland annal från elt arbete av Pauthier & Bazin,** där man (inner en översättning från en gammal kinesisk berättelse, som omtalar alt general Lau under kejsar Hao-Ming-Ti, regerande mellan åren 58—76 efter Kr., byggde en hängbro med hjälp av sinidda järnkättingar, som gingo över av tackjärn gjutna pelare. Bryggan overspande en 1000 fol bred klyfta och kättingändarna voro förankrade i bergsidorna. En hängbro av sådan längd maste haft väldiga stödpelare och därför kan man förmoda, atl gjuterikonsten redan då var mycket gammal i Kina — säkert minst tusen år. F. Preises förmodan att även romare och greker förstodo tillverka gjutjärn och gjuta del, vilket han grundar på uttryck hos Pausanius och Plinius, disputeras av Beck. Däremol är säkert, all man i gamla slagghögar från Hallstattertiden funnit dels en av tackjärn över ringkärna gjuten ring, dels ock tunna kakor av hårt vitt finkornigt gjutjärn. I fundamentet till eil romerski byggnads-verk i Autung har man ock funnit inmurat eit gjutjärnsblock. Från Kina spred sig kunskapen om gjutjärnet sedan så småningom vaster över, och de gamla alkemisterna tala flerestädes om kinesiskt järn och hava antecknat recept på, huru det skall smältas, så l. ex. moren Hassan Alrammah på 1200-talet. Vad Europa angår har man hittilis alltid antagit, att tackjärnet blev känt och gjutkonsten här utövad forst sen inan börjat erhålla det förra vid styckeugnarnas ökande i
* Som »Järnets Manufakturering» redan år 1914 äkall införas som sårskilt läroämne vid Bergshögskolan och gjuteriskötsel är ett av järnmanufaktureringens huvudavdelningar, anser forfatteren sig här ej behöva behandla taekjärns- och stålgjutning annat an i korta drag och uteslutande från rent metallurgisk synpunkt, lämnande åt min kollega besknvan-det av det rent tekniska handhavandet och det utförligare beskrivandet av ugnar och anordningar.
* * Chine moderne, Paris 1853, sid. 126.