60 JÄRNETS METALLURGI
I masugnar beredda:
Si c P S Mn Al Gr Cu Ca Mg
8,1 0 1,75 0,056 0,0 4 5 2,20 — — —
9,2 6 1,55 0,065 0,038 1,86 — — — —
10,37 1,5 1 0,060 0,028 1,86 — — — — —
10,55 2,36 0,ü40 0,030 3,86 — — — —
11,50 1,35 0,058 0,030 1,35 — — — — —
12,42 1,40 0,054 0,025 1,1 7 — — — — —
13,45 1,21 0,058 0,020 1,71 — — — —
17,00 0,9 0 0,080 0,040 1,50 — — — — —
I elektriska ug nar beredda:
Si C P S Mn Al Cr Cu Ca Mg
25,89 0,52 0,040 0,030 0,42 — — —
25,80 0,07 0,1 36 0,005 0,23 1,14 — — — —
29,66 sp. 0,300 0,010 0,56 0,30 0,2 5 — — —
32,70 0,27 0,050 0,040 0,31 0,1 3 — 0,06 — —
48,70 0,09 0,040 0,0 3 0 0,1 3 0,1 7 — — —
51,20 sp. 0,040 0,007 0,37 0,17 — — 0,21 —
51,80 0,30 0,040 0,0 2 0 0,85 — — — —
53,76 0,11 0,04 1 0,0 0 5 0,1 1 0,6 0 — 0,04 0,05
59,40 0,22 0,056 • sp. 0,0 8 2,73 — — 0,14 0,17
75,67 0,3 1 0,040 O,o io 0,26 — — — —
94,80 sp. 0,010 0,020 0,0 8 0,1 o — — — —
b. Kiselns förekomstsätt i järne t: Fön ■ anlog man , alt kiseln
kunde i kiseljärn förekomma alldeles som kolet på Ivå sätt, nämligen dels såsom bunden, dels såsom mekaniskt innesluten grafitartad kisel. Nu niera säger man att den sislnämnda sorten ej forekommer, men väl tavlor i form av utkristalliserad karborundum. Guillet* sager, att kiseln kan förekomma på 4 olika sätt i järnet:
l:o i fast losning
2:o i form av silicid med sammansättningen Fe2Si
3:o » » » » » » Fe Si
4:o » » » » » » pe
c. Kiselns inverkan på järnets tekniska egenskaper: I stort seit
kan man med log saga, att kiseln verkar åt samma hall som kolet, då del gäller järnets egenskaper, ehuru i vida svagare grad. Som emellertid de mera högprocentiga kiseljärnlegeringarna haft föga an-vändning i tekniken annat än i form av lillsatsmedel lill annat järn och stal, har man ej brytt sig om alt på grundligare sätt utforska kiselns verkan ensamt för sig, och ehuru Guillet m. fl. gjort en del undersökningar, kan man knappast påstå, att någon fullständig ut-
• I K. B. 1905 sid. 142.