ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
JÄRNET OCH DESS LEGERINGAK 61 redning foreligger. På senare tider har högprocentigt kiseljärn emeller-hd börjat användas till syrebeståndiga tekniska kärl, och della ger hopp om, atl vi skola få mera intressanta fakta i frågan. Guillets slutsats, atl endast stål med under 5 % Si äro användbara för tekniska andamål, är nu jävad, medan man väl får tro på riktigheten av hans andra påstående, all kiselstålen ej bliva sprödare genom härdning. Kiselns inflytande på tackjärnets egenskaper är att göra detsamma som lörul sagts gråare i brottet upp till en viss kiselhall, vilken sen g'inimalt anses ligga vid c:a 3- % Si. Om man i kupolugn flere gånger oinsinälter eil gjutjärn, så avtager för varje omsmeltning kiselhalten i etsamma, och samtidigt grafithalten, så atl Gautier vid trenne om-smältningar fann* efter l:sta smältningen 2,42 % Si — 3,39 % C därav 2,73 % grafit ’ 2:dra » 1,88 » » — 3,40 » > » 2,54 » » ’ 3:dje » 1,16 » > — 3,36 » • » 2,09 » » ’ id lägre kiselhalter sjunker smälttemperaturen med stigande kisel- la U men högprocentigt kiseljärn är svärsmält. Spec. vännet ökas med sligande Si-halt. Vad järnets krympning angår, så sjunker del gråa ackjärnets krympningskoefficient med växande kiselhalt så länge grafit-d ten ökas, men sedan ökas den åter, och för stålgjutgods kan man såsom regel, att ju högre kiselhalt, ju slarkare krympning. Egenl-vikten avtager med kiselhalten. Srnidbarheten avtager ävenledes och detsamma är även forhållandet med vällbarheten saml i ännu ogie grad med hopvällbarheten. Angående brottytans utseende hava >edan ordat om tackjärnets; vad slålet angår, så får kiselhaltigt Sa<lant avkylt i kokill etl stråligt kristalliniskt utseende, med synnerligt ker blåaktig glans. Strackhållfastheten ökas upp till 4 % Si i grafit-jtirn, och tänjbarheten sjunker. Angående i övrigt kiselns verkan på järn har utförts en serie lnjcket intressanta försök, för hvilka Th. Baker år 1903 vid the lion i Institutes höstmöte redogjorde, och varom skal torde vara ldl lämna en kortfattad redogörelse. a| örsöksmalerialen utgjordes av Dannemora lancashirejärn och på UI‘iinotennisk väg framställda högprocentiga kiseljärnlegeringar, vilkas analyser visade: Lancashire Kiseljärnlegeringarna Kol . . 0,08 «/<, från 0,16 % upp till 0,2 7 % Kisel . 0,026 » » 49,38 » » » 81,25 » Mangan . 0,165 » » 0,29» » » 0,47» Aluminium . » » 1,80 » » » 4,44 » Kalcium . — » » sp. » * 1,21 » Fosfor . Svavel . . 0,013 » sp. » 0,02 » » » 0,03 » S- u. E. 1887 sid. 565