JÄRNETS METALLURG!
G2
Av dessa järnsorter sammansmaltes så olika kvanli leler, så all järnsorter med mycket lilet kol inen med upp till nära 11 % i varierende kiselhalter erhöllos, vilka götos till 44,5 mm fyrkantgöten, som därpä utvalsades till 22,2 mm rundstänger, vilket för kiselhaller till och med 7,4 7 % Si gick utmärkt och gåvo vackra stänger, under det vid högie kiselhalter stängerna brusto i stycken efter valsandet. Götena utinårkte sig för stark »pipebildning , vilken växte med kiselhalten och vilken borde hava förhindrats genom hela sjunkboxar å de små kokillerna. Smältpunkten visade sig vid högre kiselhalter låg, och järnet övergick mycket hastigt från smält till stelnat tillstånd.
Hållfasthetsproven utfördes å från de valsade stängerna utsvarvade provstavar, och framgår resultaten av tabeil X här nedan, dår det synes, all materialets hållfasthet växer upp till 4,0 2 6 % Si och sedan foga avlager för växande kiselhall upp liil 4,8 8 5 under det att tänj-barheten för de vid 950° glödgade proven ej synnerligen avtager, förr än kiselhallen overskrider 2 %. 1000° temperatur tyckes för alla lege-ringarna hava varit för hög glödningstemperatur, och som glödgningen vid 950° pågick hela 40 timmar, kan fråga vara, om ej därunder även inträdde oformånlig kristallbildning i materialet, isynnerhet vid de kiselrikare sorterna. Av alli framgår emellertid, alt kolfritt kiseljärn år ett material, som är värt mycken uppmärksamhet, ehuru det bör framställas svavelrenare än del här företedda är. För en de] elektrisk;» andamål torde det kunna få stor användning.
Angående siffrorna i denna tabell är vidare alt bemärka, all endast värden för de bästa proven av varje järnsort medtagits.
Hårdheten ökas något, ehuru så obetydligt, alt 18 %-igl kiseljärn ännu kan mejslas, och sprödheten ökas ock ehuru långsamt med ökad kiselhalt.
Kiselns inverkan på svavlet i tackjärn och stål är rätl egendomlig, i del all en betydligare kiselhalt verkar svavelrenande. Sä har man länge vetat, all eil vitt beslag, som uppstår på ytan vid vissa gjutjärn-sorter, orsakas av alt vid dessas stelnande en gas bestående av kisel-svavla avgives, vilken av luftens syre omvandlas i svavelsyrlighet och kiselsyra. Ibland kan della gasavlämnande ske så häftigt, alt kisel-syran bildar stora blad, så som t. ex. var fallet vid »kanontackjärns-blåsning» en gång vid Uttersbergs masugn, dår kvadratcentimeters och större blad bildades. Kanontackjärnet skall som bekant vara svavel-haltigt, se längre fram.
Kiseln minskar elektriska ledningsformågan inen ökar hos järn och stål den ögonblickliga magnetiserbarheten, d. v. s. höjer permea-biliteten och sänker koercitivkraften. (Se under specialstål.)
Kiselhalter kunna i stål inkomma på tre olika sätt, nämligen an-lingen så:
l:o alt tackjärnet eller smältchargen är från början för kiselrik och att då anlingen till följd just därav (vid bessemer) eller ock lili