674
JÄRNETS METALLUBGI
höjd. Ovre golvel skall vid en kupolugn läggas 1 meter under »upp-sätlningsmälet», på det att uppsättaren ej må bli utsatt för koloxidos. Slaggtappningshålet anordnar Messerschmitt i sinn ugnar i hävertforni, så att slaggen får rinna över läpp, uttryckt av gastrycket i ugnen.*
Kupolugnens inre dimensioner måste naturligtvis avpassas efter den produktion man per tidsenhet önskar, men härvid har schaktets höjd ingen eller föga betydelse, utan är det smältzonens diameter, som är det avgörande måttet. Denna åter står i etl visst forhållande lili den per minut inpressade blästermängden och denna varierar naturligtvis med den mer eller mindre fullständiga förbränning som kan åstadkommas ävensom efter använt luftöverskott. Del senare brukar i praktiken vara 10—30 %, förbränningsfullständigheten åter
CO 7()
varierar inellan 2 = 100 vid basta konstruktioner till vid skä-CO 3()
ligen dåliga och då varierar luftåtgången ock från 9,8 0—8,3 3 ni pr kg C (luftöverskottsbehovet inräknat). G. Buzek påpekar,** att vid ett visst ugnstvärsnitt beror produktionen av satskokskvantiteten, om bläster-kvantiteten per tidsenhet Halles fix, vilket ju för övrigl faller av sig självl, så, all om
satskoksen utgör i viktprocent av järnet 6 7 8 9 10 12
erhållesentimproduktion perm2ungsarea,ton 10 8,57 7,5 6,66 6 5
och åtgår då per 100 kg tackjärn, luft i m3 60 70 80 90 100 120
Saimna torskare har ävenledes tunnit, alt vanligaste satskoksmängden i tyska och österrikiska gjuterier utgör 8% av järnsatsens vikl och vid denna inedelsatskoksåtgång kommer en medelproduktion vid goda ugnar att motsvara 5,9 ton vid 1 meters schaktdiameter. Såval sats-koksstorlek som fullständig förbränning och därined använt luftöver-skotl mäste emellertid rättas efter den övervärme, jag mäste giva gjut-järnel, sä att vid stärkt överhettat järn åtgår mera koks och fas sämre förbränning. Avbränningen växer med minskad satskoks och ökat luftinkaslande och får man således väga ökade avbränningsförlusten mot ökade bränslekoslnaden. En och samma ugn smalter hastigare, men ger större avbränna vid minskad satskoksmängd. Så anför Osann,*** att hau vid en kupolugn fann, all medan satskoksmängden hölls vid 7 %, oxiderades 60 % av tackjärnets manganhalt, inen när den hölls vid 10% ingen mangan alls. Förbränningen sker vid eller över forniorna alltid till CO2, men denna omsattes sedan ovanför delvis av glödande koks Lill CO och ju högre glödande kokslager gaserna ha alt passera, ju mera CO2 omsattes till CO. Ju hastigare gaserna efter förbränningen avkylas, ju mindre CO-bildning saledes och därav följer alt naturligt är, alt ju större järnkvantitet per kokskvantitet, ju
® S. u. E. 1909, s. 1731.
** Se S. u. E. 1910 sid. 353, 567 och 69-1.
*** S. u. E. 1907 sid. 625.