678
JÄRNETS METALLURGI
flyktiga äinnen skall avdrag göras i priset. Haller' koksen iner än 2,5 % sådana, kan koparen neka mottaga sändningen. På samma sätt gäller: För varje 1 % eller del därav över 85,5 % betalar köparen visst overpris, för varje 1 % eller del därav under giver säljaren motsva-rande avdrag. Koks med mindre än 78,5 % C refuseras. För varje ’'2% eller del därav aska d:o d:o, håller koksen över 15 % aska refuseras partiel. För varje 0,i %S eller del därav d:o d:o, haller koksen över 1,3 0 kan partiel refuseras.
Om partiel efter stj äl p n i n gs p ro v haller nier än 5% stybb, så göres prisavdrag. Haller det mer än 15% får del refuseras. Vid stjälpningsprovet uttages 50 kg koks och stjälpes ur behållaren mol en 6 fol lägre befintlig tackjärnshäll. 4 gånger skall stjälpningen ske med samma parli och sållas sedan i ett såil med 51 mm:s inaskvidd.
En god kupolugn anses hava minst 60% nyttig effekt.
Kupolugnar med oljeeldning. Redan 1908* låste man i ett foredrag av K. Schiel om kupolugnar som i stallet för koks använde rå petroleum, masul eller tjära som bränsle, men om man undantager bränsleeft'ekten, så tycktes ej resultaten lockande, Ly föredragshällaren lalade om liera svårigheter, som vidlådde förbränningen saml fore-tedde dessulom analyser från 5 smältförsök, vid vilka det visserligen gått all smiilla blandningar med iinda ned till blott 2 %:s kolhalt, men dår i alla även den kolrikaste chargen — beskickningens kisel halt betänkligt reducerats (ned till 50 å 60% av den ursprungliga). Emellertid sager nu den framståendé kupoiugnsmannen ingenjör E. Leber:** Dass inan das Eisen mit Erfolg in Oefen mit Oelhei zung geschmolzen hat, sei ebenfalls erwähnt» och torde därför nog vara skäl för våra gjuteriingenjörer alt börja åtminstone noga studera alla i litteraturen framträdande notiser om sådana kupolugnar, ty i så högt pris, som koksen nu står hos oss, bör naturligtvis råpetroleumen eller masuten, som vi kunna få lika billigt från Ryssiand som tyskarna, hava lättare att tävla med koksen här än i Tyskland, varförutom vår trätjära, om liess pris genom ökad ugnskolning sjunker, kan få användning för samma andainål. Alt märka är, all i alla de av Schiel anförda smältförsöken sjönk chargens svavelhalt, medan den vid kupolugnssmältning med koks stiger. Schiel påpekade att vid petroleum- eller tjäreldningen (stenkolstjära) huvudvikten ligger vid att eil rörmunstycke användes, som tillräckligt finfördelar oljan, emedan förbränningen eljes ej ger full effekt (95 %), och avbildade han en del goda dylika munstycken. Dar man kommit längst i konstruktionen av goda oljekupolugnar tyckes vara Ryssland och borde dar vidare underrättelser inhämtas.
Reverberugnarna. Dessa vid våra svenska bruk så sällan före-
* S. u. E. 1908 sid. 1215.
* S. u. E. 1912 sid. 135.