JÄRNETS METALLURG!
Den ryska klasseringen sker åter dels efter fosforhalten i: Hämatit-lackjärn med mindre än 0,1 % P, vanligt gjutjärn med mellan 0,1 — 0,7 % P och fosfortackjärn med mer än 0,7 % P. Alla tre dessa slag sorteras sedan efter kiselhalten i: N:o 0 med över 'A%, Si, n:o 1 med Si mellan 3—2,4 %, n:o 2 med Si mellan 2,4 —1,5 % och n.o 3 med Si under 1,5 %. Vid alla sorterna får manganhalten vara högst 1 % och svavelhalten högst 0,0 8 %.
Wüsts indelning är i 7 klasser: I hämatit N (normal), 11 häinatil M (med mangan), III gjuteritackjärn N (normal), IV d:o M (med mangan), V d:o A, VI d:o B, VII d:o L (Luxemburgs). Varje klass indelas sedan i 4 grader 0, 1, 2, 3 och lor alla klasserna galler, alt av Si skall grad 0 hålla ej under 3,5 %, 1 ej under 2,5 %, 2 ej under 1,8 % och 3 ej under 1,2 %. Av svavel skall likaledes saintliga sex forstå klassernas grader hålla: 0 under 0,03, 1 under 0,0 3, 2 under 0,05 och 3 under 0,07%. Klass VII grad 0 under 0,03, 1 under 0,04, 2 under 0,06 och 3 under 0,08. Av mangan skall klass I hålla under l,o, klass II l,o 1,3, klass III under 1,o, klass IV l,o —1,3, klass V under 1,0, klass VI under l,o och klass VII under 0,7 %. Av fosfor klass I och II under 0,1, klass III och IV under 0,6, klass V 0,6—0,9, klass VI 0,9 —1,2 och klass Vil 1,5—2,o %.
Angående gjutjärnssorternas och skrosorternas riilla blandande tor °lika gjutgodssorters framställande, ävensom gjuteriskötselns övriga avdelningar, hänvisas lill ämnet Järnels manufakturering samt fram-hälles här endast till dess detta ämne blir infört vid de svenska bergsskolorna lill följande uppsatser:
Angående gjutjärnsblandningar och gjulgodsanalyser till:
Främst The Metallurgy of Cast Iron by Thomas D. West, The Cleveland Printing C:o 12 upplagan.
Professor Osanns referat i S. u. E. 1907 sid. 596 o. f.
Die. Chemie im Giessereibetriebe von C. Henning, S. u. E. 1905 sid. 1258 och 1313.
W. B. Parkers analyser i Foundry Trade Journal 1906 och S. u. E. 1906 sid. 815.
»Castings» 1908 sid. 149 o. f. hy E. M. Thomas. I sammandrag i S. 11. E. 1909 sid. 181.
Angående legeringsämnen för olika gjutgods: S. u. E. 1905 sid. 783, 1906 sid. 414, 1393, 1907 sid. 1269, 1908 sid. 124fi och 1509, 1909 sid 1024 och 1025, 1910 sid. 915, 1192, 1769 och 1927, 1911 sid. 1229, 1912 sid. 1822 och J. K. A. B. 1911 sid. 605.
Angående spånbrikettering och svarvspånsanvåndning: S. u. E. 1910 sid. 1759. 1911 sid. 1413, 1912 sid. 135, 688, 689.
Angående formning och gjuiflaskor: S. u. E. 1905 sid. 96 och 353, 1906 sid. 287, 353 och 1195, 1907 sid. 1485, 1536 och 1576, 1908 sid. 960 och !>6C>, 1909 sid. 1023, 1209 och 1408.
Angående torkugnar: S. u. E. 1910 sid. 1103, 1911 sid. 1216 och 1219, 1912 sid. 695 och 902.
Angående stigande gjutning och kokillgjutning: S. 11. E. 1905 sid. 474