GJUTERISKÖTSELN
685
och 547, 1907 sid. 137, 174, 181, 833, 1061, 1769. 1809 och 1849, 1910 sid 1362, 1912 sid. 1819.
Angående kärnformning. S. u. E. 1905 sid. 955, 1907 sid. 743, 1908 sid. 369, 1909 sid. 1053, 1912 sid. 447.
Angående gjuterimaskiner: S. u. E. 1905 sid. 1015, 1071, 1139, 1307 och 1362, 1906 sid. 551, 939 och 1006, 1910 sid. 1569 och 1744, 1911 sid 1414. 1912 sid. 689, 696, 893, 1057, 1062, 1220, 1607.
Angående gjutgodsemaljering: S. u. E. 1906 sid. 350.
Angående i gjutgods förekommande fel och gott gjutgods’ egenskaper S. u. E. 1905 sid. 602 och 895, 1908 sid. 1709, 1909 sid. 472, 1911 sid 168, 1579 och 2148, 1912 sid. 143. 514, 537, 1229, 1232, 1813. 2002.
2. Stålgjutning.
Historik: Den som i Europa torst lyckades tillverka stålgjutgods var enligt vår landsman G. Brolings uppgifter en gulddragare Waller i Sheffield, som i början av 1770-talet (enligt vad Broling 1797 fick höra i sagda stad) skulle både uppfunnit degelstålsprocessen och stål-gjutningen och gjutit sina gulddragarvålsar själv samt fått dem så utmärkta, att de väckte allmän uppmärksamhet och föranledde Huntsmann att stjäla metoden! Man kan dock misstänka, att Sheffielder-patronerna, som bevisligen själva stulit kunskapen om degelståls-metoden av Huntsmann, hittat på denna historia för att ställa sin egen bragd i en smula bättre ljus. Otvivelakligl är emellertid, att man åtminstone i slulel av 1700-talet visste all porfritt gjutgods kunde gjulas av degelstål, ty Wallers gulddragarvalsar angåvos just för sin porfrihet ha varit så överlägsna. Emellertid föll saken senare i glöm-ska tilis Bochumer Verein år 1851 förvänade världen med av degelstål gjutna kyrkklockor, varpå detta verk sedan raskt förbättrade metoden. Alfred Krupp — först skarp motståndare inot den nya metoden — tvangs 1864 av Bochumer Vereins framgångar med gjutna ståltyres att själv overgå till den och enligt den nyligen utgivna minnesskriften* skall han, som 1869 hyggde en martinugn, snart efter börjat tillverka stålgjutgods även av martin. Våra kära sydgermanska bröder vilja härmed annektera en uppfinnarära, som eljes heia världen anser till-komma det franska järnverket Terre Noires ingenjörer. Dessa föran-leddes till sina martingjutningsförsök av Finspångs projektilutställning i Paris 1867** och började samma år försöken, men lyckades först 1875 få metoden füllt utarbetad. 1881, då författaren under en veckas tid hade nöjet vistas i de Kruppska verken i Essen hade man där i stålgjutning från martinugn faktiskt ej kommit så längt som vi i Sverige utan sade mig Krupps martinöveringenjör rätt ut, att han vågade betvivla, att vi i Sverige »utan all sedan smida dem kunde
* Se S. u. E. 1912 sid. 1341.
• ’ Se J. K. A. 1879 sid. 231.