DET SMIDBARA JÄRNETS VÄLLN1NG
691
och torkanordningarna för denna stålide sig dyra, fick först en vällugn, som D. Wenström 1850 konstruerade för eldning med träkol, en betydlig spridning, tilis 1864 tvenne goda stenkolsgasvällugnar kon-struerades, den ena av Lagergren och den andra av C. A. Jacobsson. Den forrå ugnen hade endast elt koltorn, den senare åter två, varav det ena, vari stenkol uppsattes, befann sig längst bort från ugnsrum-inet, så att de i detta bildade stenkolsgaserna måsle sila sig fram genom det andra tornets bränslelager, vilket utgjordes av träkol, och då genom sistnämnda anordning förekoms, att svavelhaltig stenkols-aska kunde komma in och verka förstörande på smältstyckena i väll-rummet, så blev Jacobssons vällugn byggd och anvand vid de fiesta bruk, som lågo så Lill, att stenkolstransporterna ej blevo för kost-samma.
1862 hade vid Sälhoda bruk gjorts några misslyckade försök med illa byggda Siemenska, regenerativa vällugnar, men 1865 byggde Fr. Lundin vid Munkfors en utmiirkl sådan, vilken med gas av sur såg-spån gav önskvärd vällhetta, och sedan byggde även flera bruk dylika vällugnar.
1868 byggde så Wittenström en eller honom uppkallad vällugn utan koltorn, vilken genom en eller två öppna trattar med bläster-spärr skedvis matades med små stenkol, och vilken, till följd av all den lämnade en utmärkt jämn låga, ävenledes fann rått allmän an-vändning.
a. Ugnarna. a. Vållugnarna: De vid våra bruk mest använda väll-ugnarna äro av följande typer och utseenden:
l:o. De s. k. Ekmanska kollornsviillugnarna, hvarav pi. CII, lig. 1 och 2 visa en rätt allmänt använd konstruktion, vilken dock i Hera avseenden är belydligl förbättrad mol den sista, som Ekman själv konstruerade. Denna ugn har, som synes, ett generatortorn, upptill försett med tratl och kon och nedlill med en blästerläda, var-ifrån blästern genom ett eller flera slora hål vid tornets bolten in-kommer i bränslemassan. De i tornet bildade gaserna gå sedan upp liil en eldbrygga och träffas då av den från en annan blästerläda ned-strömmande blästern, varav de antändas, varefter lågan över bryggan först inströmmar i vällrummet och darifrån passerar genom det lulande förvärmningsrummet samt sedan genom en rörvarmapparat till skorstenen.
2:o. De Lagergrenska ugnarna av Långshytletypen (se pi. GU, lig. 2), dar generatortornet är försett med en stor ryggforma och tvenne sidoformor, och dar lorr alltid såval väll- som förvärmnings-rum lågo horisontala, men dår numera det senare liksom vid våra fiesta andra vällugnar bygges med lutande botten.
Av dessa två ugnar har man sedan genom diverse kombineringar av detaljer och tillägg av en eller annan förbättring fått Iram åtskil-liga ugnskonstruktioner, som givil synnerligen goda resultat vid ut-