692
JÄRNETS METALLURGl
vällning av säväl sniältstycken som göten, och vilka, genom bränsle-besparing öch genom att de underlättat framställandet av yppersta stångjarnskvalité, hjälpt oss att hålla oss uppe i den allt svårare ut-ländska konkurrensen. Bland dessa konstruktioner förtjäna isynnerhet med tacksamhet hågkommas J. E. Roths och G. Uhrs.
3:o. Uddeholms bolag, som i så många avseenden brutit bygd, då det gällt den svenska järnhanteringen, var, även då det gäller vällugnarna, banbrytare, då det genomdrev byggandet av den första fullgoda svenska regenerativa vällugnen, avpassad för våra svenska bränslen ved och torv, vilken ugnstyp i allt liknar martinugnarnas ehurn bolten i den är plan.
4:o. Genom kombinering av en utmärkt konstruerad vällugn med en av H. Tholanders generatorer (se pi. CII, fig. 3) har ett bruk i Dalarne åstadkommit en synnerligen god vällugnstyp, väl värd att byggas även vid flera järnverk, under det att de fiesta andra svenska vals- och hammarverk föredragit att uppföra de vid en mängd svenska bruk provade och såsom utmärkta överallt befunna Bildtska och Berg-löfska typerna.
5:o. C. W. Bildts vällugn (se pl. CII, fig. 4) är försedd med en generator med Bildts kontinuerliga inatningsapparat.
6:o. Pl. CI fig. 5 visar en E. Berglöfs ugn, även densamma för-sedd med kontinuerlig inmatning såsom av ritningen framgår.
7:o. Fig. 6 pl. CII framställer en ny ugnstyp (rekuperativ vällugn) konstruerad av ingenjör Hermansen vid Ivö tegelverk i Skåne. Av-bildningen visar en plåtglodgningsugn, men konstruktøren levererar även vällugnar av samma typ.
Vällugnarna indelas* uli koltornsvällugnar och gas-vällugnar. Med de förra menar man sådana vällugnar, som äro oniedelbart sammanbyggda med eldstaden, vari bränslet omvandlas till gas, så att den sistnämnda endast har att passera en helt kort väg (eldbrygga), innan den inkommer i vällrummet, inedan man med gas-vällugnar menar vällugnar (regenerativa eller rekuperativa), dar gasen som i dem förbrännes, alstras i en alldeles från ugnen skild och på något avstånd från densamma uppförd generator. Båda slagen äro forstås strängt taget gasugnar. Den förra gruppen ugnar indelade man förr i två underavdelningar, ugnar med dragluft och ugnar med bläster-luft, av vilka den förstnämndas gingo med ej förvärmd luft såvål under eldsladsrostet som i antändningen och därför voro mycket oekonomiska, samt nu äro så gott som alldeles försvunna. Även bläster-ugnarna drivas somligstädes med kali antändningsbläster, men medfor detta forstås ökad bransleåtgång, varför man överallt overgår till varm-bläster, då det gäller antändningsluften. Koltornsvällugnarna taga mindre plats än gasugnarna, men erfordra som bränsle ovillkorligen
Vidare i Allmiin metallurgi om äldre vällugnar och en del utländska vällugnstyper.