ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
700 JÄRNETS METALLURGI sprickorna bildat sig. Men ugnslängden kan även bliva för stor. Går stålets uppvärmning alltför varligt, växer på mindre önskvärt sätt avbränningen. Skola vi fortsätta att arbeta med huvudsakligast sten-kol såsom bränsle i våra frammakningsugnar, kan det väl tyckas, att åtminstone de bruk, som hava torv och skogsavfall i tillräckliga kvantiteter och tillräckligt billigt, om de behöva ånga, böra elda ångpan-norna med dessa bränslen vare sig direkt eller med gas av dem och i vällugnen* uttaga all den varme, som där alstras vid stenkolsgasens förbränning. Ty otvivelaktigl är väl, att man får bättre nytta och jämnare effekt av en ångpanna, som skötes direkt för sig, än av en, vårs skötsel ställes i beroende av en vällugns alltid något ojämna gång. Ugnsrummets bredd växlar mellan 0,6o m och 1,8 6 m och är i medeltal 1,19 m, samt rättas naturligtvis även den efter ämnesdimen-sionerna, d. v. s. styckenas eller götens längder, och galler detsamma här som vid valvhöjden, ehuru med mindre skärpa, att en ugn avsedd för en viss ämneslängd ej kan gå lika ekonomiskt för en kortare, med mindre denna passar att inlägga i flera rader än den förra. Även ugnsrummets bredd har på senare år avsevärt ökats, naturligt nog vid götugnarna, där vi nu hava att hantera göt, som i regel äro 1,2 m i längd eller mera, medan vi för 25 år sedan sällan goto dem längre än 0,7 5 m. Men även ugnar avsedda uteslutande för vällning av smältstycken tagas numera betydligt bredare än förr — vanligtvis i stället för förr endast 0,6 m nu över 1 ni — och den bredaste ugnen, som i tabellen upptages, eller den med 1,8 6 m ugnsrumsbredd, är just en lancashirevällugn. Indelar man ugnarna i valsverksavseende i: l:o ugnar för trådvalsverk, 2:o » » finverk, 3:o » » mediumverk, 4:o » » grovverk samt varje sort i a) ugnar med ångpanna och b) ugnar utan sådan, så kan man kanske även här i Sverige i mera raskt arbetande valsverk bygga ugnar efter samma måttfor-hållande som dem T. Freylag anför från lyska ugnar: 1 2 3 4 a b a b a b a b Härdlängd i m . . 3,5 10,5 2,5 11,0 2,7 5 11,0 3,6 9,5 Härdbredd » » . . . 2,1 1,5 1,5 5 1,5 5 1,6 5 1,6 5 1,9 1,76 Rostarea i m2(planrost) Valvhöjd i m över 1,5 6 1,8 6 1,00 1,5 6 1,0 0 1,9 0 1,9 0 1,90 ugnsbotten . . . 0,6 0,6 0,7 0,6 0,8 0,7 0,9 0,7 5 Ugnsbotlens lutning . Stenkolsåtgång per 12 — '/so — */15 — */12 — t:r i ton .... 3,9 3,7 2,9 3,7 3,0 4,5 3,7 5,6 * Då helst rekuperativ.