ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
________________________________________ ________________________________ 64 JÄRNETS METALLURGI följd av dålig skötsel (vid martin) hettan i badel hela chargen igenom är så hög, alt en del kisel ej får tillfälle oxideras utan biir kvar i slutproduktet!. 2:o alt smältningen skötes olämpligt på så sätt, alt vid degelståls-beredning och sur martin ugnsrummet tillföres för mycket varme, så all smältbadet biir överhettat, då det kolhaltiga järnet utreducerar kisel ur de av silikater eller fri kiselsyra (kvarts) bestående deglarna och ugnsväggarna, samt 3 o all hettan under smältningen hålles vid lagom höjd, men stålet strax före tappningen tätgöres med kisel. Angående kiselns verkan på stål och götjärn äro meningarna mycket delade även vid stålverken, men därom äro dock de svenska stålverks-ingenjörerna eniga, alt de två förstnämnda- satten att inskaffa kisel i stålet orsaka ett i alla avseenden underhaltigt material, dock alt märka med en viss reservation för degelslålel, dar man med viss samman-sättning på degelmassan även utan överupphettning kan få in till-räcklig kiselhalt i stålet ur degelväggarna. Likaså äro vi eniga om, att kisel är liil skada i injukl götjärn avsett för vanliga behov, och alt om dylikt måste tätgöras, detta bör ske genom aluminiumtillsättning. För vissa elektriska åndamål åter är mjukt götjärn med kisel bra. Se längre fram. Men då det gäller härdbart stål, säga en del ingenjörer, all även detsamma biir segast och bast, om det ej håller någon kisel alis, medan an dia med samma bestämdhet påstå, att lagom kiselhalt, införd i enlighel med morn. 3, utgör eil givet förbättringsmedel för sådant stål-De forrå stå kvar på den gamla engelska ståndpunkten och betrakta kiseln såsom en mycket farlig fiende till svenskt järns och ståls »body», men hava hittilis ej visat några sifTerbevis för sin sats, medan från andra hållet fremforts många dylika. Så t. ex. har man visat svenskt degelstål, som med nedannämnda gränsvärden kunnat härdas i kalit vatten utan härdbrakor och givil utmärkta redskap med: c från .................... Si » .................. .................. Mn » .................... P » 1,25 % till 1,50 °/„ 0,165 » » 1,003 > 0,10 » » 0,30 » 0,0 0 9 » » 0,01 > S....................................sp. sp. Medan från ett Dannemoramartinverk anförts, all dess verktygs-stål visal sig i alla avseenden förbättras genom en kiseltillsättning av 0,2 % Si, och att, om fosforhallen hölls under O,o 2 %, kunde kiselhallen utan olägenhet få stiga Lill 0,3 a 0,4 % Si, och all forst med fosforhalter av över 0,0 2 % kiseltillsättningarna medförde benägenhel för härdbrakor.