Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR
Forfatter: G. R. DAHLANDER
År: 1901
Forlag: Albert Bonniers förlag
Sted: STOCKHOLM
Sider: 296
UDK: 5378
Emne: svensk
FRAMSTÄLDA
AF
G. R. DAHLANDER,
Professor vid Tekniska Högskolan.
ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK
i samma Ämne:
ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.
MED 194 FIGURER I TEXTEN.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
18
ELEKTRICITETEN SÅSOM VÅGRÖRELSE.
stående vågsystems uppkomst i luften genom interferens
mellan de direkta och reflekterade vågorna. Man kan, som
vi snart skola finna, äfven på annat och noggrannare sätt
visa, att en sådan återkastning af den elektriska vågrörelsen
äger rum.
11. Strålar af elektrisk kraft. — På grund af de i
det föregående omnämnda undersökningarna har man all
anledning antaga, att strålar af
Fig 8 elektrisk kraft utgå från framkal-
laren, och att dessa strålar följa
samma lagar som ljuset i fråga om
reflexion, brytning, interferens o. s. v.
Detta har äfven Hertz och efter
honom flera andra vetenskapsmän
bekräftat. Vi skola göra några an-
tydningar om dessa forskningar.
Vid Hertz’ försök begagnades
paraboliska af ett böj dt zinkbleck
bildade speglar af 2 m. höjd och
1,2 m. öppning. Framkallaren hade
i stället för de
Fig. 9.
två kulorna
två mässings-
cylindrar af
13 cm. längd
och 3 cm. dia-
meter, hvilka
sattes i för-
bindelse med
induktionsap-
paratens poler
(se fig. 8). De
båda cylind-
rarna stodo
vertikalt i
brännlinien till
den paraboliska spegeln. Resonatorn var antingen cirkelformig
eller rektangulär, i hvilket fall de båda 50 cm. långa vertikala
trådarna anbragtes i det genom brännlinien gående medel-
planet till en parabolisk spegel af samma dimensioner som
den förra, under det att de båda horisontala trådarna genom-
gingo spegeln. Gnistmikrometern kom härigenom bakom spe-
geln och kunde lätt iakttagas. Speglarna staldes midt emot
hvaraudra på 6 å 16 m. afstånd, och framkallarens gnistor satte
resonatorn i verksamhet. Fig. 9 visar den sekundära ledaren.