Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

Forfatter: G. R. DAHLANDER

År: 1901

Forlag: Albert Bonniers förlag

Sted: STOCKHOLM

Sider: 296

UDK: 5378

Emne: svensk

FRAMSTÄLDA

AF

G. R. DAHLANDER,

Professor vid Tekniska Högskolan.

ETT SUPPLEMENT TILL FÖRFI:S FÖRUT (ÅR 1893) UTGIFNA BOK

i samma Ämne:

ELEKTRICITETEN OCH DESS FÖRNÄMSTA TEKNISKA TILLÄMPNINGAR o. s. v.

MED 194 FIGURER I TEXTEN.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 306 Forrige Næste
18 ELEKTRICITETEN SÅSOM VÅGRÖRELSE. stående vågsystems uppkomst i luften genom interferens mellan de direkta och reflekterade vågorna. Man kan, som vi snart skola finna, äfven på annat och noggrannare sätt visa, att en sådan återkastning af den elektriska vågrörelsen äger rum. 11. Strålar af elektrisk kraft. — På grund af de i det föregående omnämnda undersökningarna har man all anledning antaga, att strålar af Fig 8 elektrisk kraft utgå från framkal- laren, och att dessa strålar följa samma lagar som ljuset i fråga om reflexion, brytning, interferens o. s. v. Detta har äfven Hertz och efter honom flera andra vetenskapsmän bekräftat. Vi skola göra några an- tydningar om dessa forskningar. Vid Hertz’ försök begagnades paraboliska af ett böj dt zinkbleck bildade speglar af 2 m. höjd och 1,2 m. öppning. Framkallaren hade i stället för de Fig. 9. två kulorna två mässings- cylindrar af 13 cm. längd och 3 cm. dia- meter, hvilka sattes i för- bindelse med induktionsap- paratens poler (se fig. 8). De båda cylind- rarna stodo vertikalt i brännlinien till den paraboliska spegeln. Resonatorn var antingen cirkelformig eller rektangulär, i hvilket fall de båda 50 cm. långa vertikala trådarna anbragtes i det genom brännlinien gående medel- planet till en parabolisk spegel af samma dimensioner som den förra, under det att de båda horisontala trådarna genom- gingo spegeln. Gnistmikrometern kom härigenom bakom spe- geln och kunde lätt iakttagas. Speglarna staldes midt emot hvaraudra på 6 å 16 m. afstånd, och framkallarens gnistor satte resonatorn i verksamhet. Fig. 9 visar den sekundära ledaren.