Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

240 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG. till följande resultat. Vid konstant strömstyrka stiger spän- ningen mellan kolspetsarna med växande båglängd, hvarjämte det elektriska arbetet i ljusbågen tilltager. Vid konstant båg- längd aftager spänningen, med växande strömstyrka, men detta oaktadt ökas det elektriska arbetet. I den bekanta af Edlund först uppställda formeln för det skenbara lednings- motståndet i bågen med längden l mm., nämligen m—a + bl, där a och b äro två koefficienter erhölls a störst, motsvarande 45 volt, vid två homogena kol och lugn båge, men mindre, 26 volt, om man upptill använde vekkol och nedtill homogent kol samt ännu mindre, 22 volt, om kolen ställdes i motsatt ordning. Ett minimum erhölls för a, nämligen motsvarande 20 volt, när två vekkol användes. Arbetsförbrukningen utgjorde för olika kol vid lika ström- styrka 6 ampere och vid lika båglängd 2 mm. med 2 vekkol...................................142 watt 2 homogena kol (lugn båge)................ 206 » vekkol upptill » » ....... 168 » » nedtill » » ............159 » När vekkol begagnas äger icke någon fasförskjutning rum, hvilket däremot är händelsen med homogena kol. Fas- förskjutningsvinkeln (f: är oberoende af strömstyrkan, båg- längden och strömfrekvensen, och beror blott på användandet af homogena kol och af bågens beskaffenhet, sä att vid två homogena kol och fräsande båge.........................tp = 42° » » » » » lugn » ..................... y = 35° » ett homogent och ett vekkol (alltid lugn båge), upptill eller nedtill <p = 23° Beträffande bågens fräsande ljud *) anmärkes, att detsamma endast uppstår med två homogena kol och vid liten båglängd. Det blifver häftigare vid aftagande båglängd och vid växande strömstyrka. När det inträder sjunker arbetet och spänningen ansenligt. Andra betydande undersökningar öfver växelströmmars användande vid båglampor äro utförda af Wedding.**) Den lampa, som härvid begagnades var från firman Körting & Mathiesen i Leutzsch nära Leipzig, och är en shuntlampa med konstant brännpunkt. Regleringen (se fig. 179) är af egen- domlig anordning, beroende på den s. k. Thomson-effekten. Härmed menas den företeelse, som visar sig hos en sluten strömkrets, hvilken under inverkan af den elektromotoriska *) Se »Elektriciteten», 2:a uppl. p. 383. **) Elektrotechuische Zeitschrift, lö97, p. 716.