Elektriciteten
NYASTE UPPFINNINGAR OCH FORSKNINGAR

242 DEN ELEKTRISKA BELYSNINGENS NYASTE FRAMSTEG. så att maximi-intensiteten, hvilken, när icke reflektor be- gagnades, var obetydligt öfver 300, blef 400 å 430, hvarjämte medelljusstyrkan ökades från 184 till 248 å 281 hefnerljus. Fig. 180. W SO 60 70 80 90 80 70 60 SO W Förändringen af reflektorns diameter från 12 till 15 cm. ut- öfvade icke något afsevärdt inflytande på ljusmängden. Där- emot var kolens diameter af betydelse. Vid en strömstyrka af 4—9,3 ampere var diametern 8 mm. 9,4 n » 10 » 12,5 » » » 12 » 16 » » 15 )> 28 » » » 18 » 40 » )) » 20 Vid de tre första diametrarna hos kolen användes reflektor af 12 och vid de tre sista af 15 cm. diameter. Ljusfördel- ningen erhölls olika med olika diametrar. När denna är mindre, kommer maximum djupare, så t. ex. vid 10 mm. diameter 38°,5 och vid 12 mm. diameter 34°,5 under horisontal- planet. Det för en hefnerenhet använda arbetet var i förra fallet 1,056 och i det sistnämnda 1,242 watt. Den härigenom förorsakade olägenheten hos de gröfre kolen motväges dock till en del genom den fördelaktigare ljusfördelningen, som man med dem erhåller, hvarjämte deras bränntid är längre. Beträffande ljusstyrkans beroende af strömstyrkan och arbetet, visade det sig, att vid en energiförbrukning af 75 till 250 watt eller en strömstyrka af 4 till 9,3 ampere förbrukningen per ljusenhet mycket starkt aftager, men att däremot från 250 watt och uppåt blott en långsam förändring äger rum. Den specifika förbrukningen förminskas dä väsentligt lång- sammare, men blifver allt fördelaktigare vid stigande ström- styrka. Tydligt framgår af försöken, att det är ekonomiskt ofördelaktigt att vid växelström-båglampor använda en ström- styrka under 9 ampere till följd af den höga specifika för- brukningen eller den svagare ljusutvecklingen. Till en del