De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

NYA SKÅNSKA STENKOLSBOLAGET. STABBARPS AKTIEBOLAG. 99 låts till ett nytt bolag, Es/ofs Stenkolsgrufveaktiebolag, for en kôpeskilling af 500,000 kronor aktier i detsamina. Det nya bolagets nominella aktiekapital utgjorde 1,000,000 kronor. Grufvan blef nu lånsad for vatten och under åran 1873 och 1874 från schaktet Jean Molin ånyo bearbetad. — Redan år 1873 anlades ett nytt schakt, schakt N:o II, från hvilket sedermera under ett par eller tre år samtidigt brötos båda de flötser, som hvar for sig bearbetats i de åldre schakten;1 vidare blefvo arbetarebostäder och andra byggnader uppförda, en från grufvan till Landskrona—Eslöf-banan ledande cta 3 kilometer lång, smalspårig järnbana byggdes, 2 och anlåggandet af ett tegelverk för tillverkning af eldfast tegel m. m. af de ur grufvan vunna lerorna päbörjades. Genom ungefår samtidigt utförda borrningar uppdagades forekomsten af en mindre kolflöts och sårdeles vårdefulla eldfasta lerlager under de inom fåltet redan bearbetade flötserna. — För att kunna tillgodogöra dessa lager, och emedan de delar af »gamla ofre grufvam, som kunde åtkommas från de redan befintliga schakten, snart voro utbrutna (allt arbete där upphörde i febr. 1876), börjades i nov. 1875 och fullbordades på några månader fördjupandet af schaktet N:o II till 6 à 9 meter under ôfre grufvans golf, hvarjåmte ett nytt uppfordringsverk byggdes i schaktet. Ortdrifningen i denna nya etage, den s. k. »Nya undre grufvan», tog sin början i augusti 1876, och kol- och ler- brytningen pågick sedermera i densamma till sept. 1883, med uppfordring i schaktet N:o II åren 1876—1878 och dårefter i det sistnåmnda år fördjupade schaktet Jean Molin (se tablån, tafi. VIII). Utbytet vid denna brytning var betydligt mycket större af leror ån af stenkol. Fabriken för tillverkning af eldfast tegel och malda leror blef hösten 1875 så i ordning, att dess produkter kunde borja utsåndas i marknaden, hvarest de, på grund af sin godhet och eldhårdighet, snart ådrogo sig en stor och beråttigad uppmårksamhet. Tillverkningsmångden, som redan från början icke var obetydlig, ökades under följande år, och affåren syntes bora blifva lönande, om blott för fabriksverksamhetens vidare utveckling nödiga anläggningar och utvidgningar kunnat åstadkommas. — Sedan lerfabri- kationen kommit i gång, var någon inkomst genom försäljning af stenkol icke att påråkna, ty den jämte leran erhållna kolkvantiteten var ej ens tillråcklig för verkets eget behof; detta måste fyllas genom inköp af stenkol såvål från England som från Billesholms grufva. Det var således uteslutande af ler- och tegelfabrikationen som bolaget skulle draga sin vinst, och hvad sjålfva grufarbetet beträffar blef nu lerbrytningen hufvudsak, kolfångsten bisak. Såsom en egendomlighet må hår omnåmnas (efter styrelseberåttelsen for år 1880), att den ur grufvan vunna, råa, omalda leran betingade ett högre pris per kub.-fot på grufbacken ån inköpspriset för samma kvantitet af det brånsle, (stenkol från England och Billesholm), som bolaget förbrukade. Som emellertid bolagets ekonomiska resurser visat sig otillråckliga och dess upp- lösning med anledning dåraf beslutats, öfverlämnades åt ett nybildadt bolag, benåmndt Stabbarps Aktiebo/ag, att upptaga och fullfölja den igångsatta fabriks- och grufverksam- 1 Ett fjärde schakt, schaktet N:o III, påbOrjades ungefär samtidigt och afsänktes till föga mera än 6 meters djup, men blef af tekniska och ekonomiska orsaker aldrig fullbordadt. 2 Denna järnbana är numera borttagen, sedan Eslöf— Klippans järnväg, gående genom Stabbarps graf- område, anlagts. (Se tafl. VI.)