De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

100 H. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA. heten, sedan det gamla bolagets hela fasta och losa egendom genom kôp öfvergätt till det nybildade. Stabbarps aktiebolag, med ett nominellt aktiekapital af 580,000 kronor, trädde i verksamhet under april månad 1878. Bolaget lat samma år ombygga och ytterligare 18 meter fördjupa det då under flera år obegagnade schaktet Jean Molin samt från dess botten drifva en s. k. »stenort» söder ut, i afsikt att åtkomma och tillffodogöra de båda öfre kolflötserna sôder om schaktet, hvarest de innehafva ett djupare läge i följd af förkastningar och lagrens stupning ditåt. (Se tafl. 11 i atlasen.) I visst afseende blef detta arbete utan väntadt resultat, emedan båda kolflötserna befunnos vara åt det hållet föga brytvärda, men där- emot blottades genom schaktsänkningen några mera än vanligt eldfasta leror, de så kai- lade istjärnlerorna** hvilka sedermera under någon tid tillgodogjordes genom från schaktet Fig. 84. Tegelfabriken vid Stabbarp, 1870-talet. Efter afbildning från fotografi. bedrifven vanlig ortbrytning på en lägre nivå (»Nedersta grufvan») än den dittills be- arbetade. Uppfordringen från Nya undre grufvans lager, hvilken nu ägde rum genom »Jean Molin», nådde år 1881 sitt maximum sedan grufvans anläggning, i det att omkring 247,000 kub.-fot (64,640 hektoliter — 7,765 ton) eldfast lera detta år uppfordrades. Den vunna stenkolskvantiteten höll sig däremot alltjämt mycket låg och utgjorde endast mellan 3,000 och 4,000 kub.-fot (785 och 1,047 hektoliter) i medeltal per år. — För grufarbetet voro i allmänhet blott omkring 30 man sysselsatta, vid tegelverket mellan 55 (år 1878) och 85 (år 1880). — Af lera såldes ganska betydliga kvantiteter, såval rå (omald och mald) som bränd till chamotte (mald), nämligen under 1881 tillsammans omkring 65,000 kub.-fot och 1882 nåra 57,000 kub.-fot, respektive 17,011 och 14,917 hektoliter. Afsättningsorter utom Sverige voro Stettin och Köpenhamn. 1 Lerorna benämndes på platsen stjärnleror, emedan det däraf tillverkade eldfasta teglet forsags med märke i form af en stjarna.