De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

STABBARPS AKTIEBOLAG. 101 Vid tegelfabriken tillverkades flera till form och storlek olika sorter eldfast tegel, af hvilken vara, reducerad efter vikt till 9" X ^^"X 2v4" (tum), tillverkningsmångden år 1876 utgjorde omkring 1,020,000 stycken, år 1878 nara 1,800,000 och år 1881 något mera an 1,740,000 stycken, sistnämnda antal med ett försäljningsvärde på platsen af omkring 120,000 kronor. I början koptes eldfast skiffer från Billesholms grufva for att i form af chamotte utgöra blandningsdel i Stabbarps eldfasta tegel, men sedan användes en för åndamålet tjänlig lera ur egen grufva. Tegelfabriken drabbades i dec. 1881 af eldsolycka och nedbrann. Den blef då ej åter uppfôrd, utan man nöjde sig några år med att sålja endast leror. Grufvan hölls af Stabbarps Aktiebolag i gång till inemot slutet af år 1883, då arbetet dår instålldes och fick hvila, tilis det år 1889 återupptogs af Höganäsbolaget, som då genom kop blifvit ågare till grufvan. Arbetsrummen i den understa etagen, den s. k. Nedersta grufvan, voro redan år 1885 till stor del igenrasade. I ekonomiskt afseende hafva grufdriften och fabriksrörelsen vid Stabbarp lämnat föga lysande resultat, och galler detta allt från grufvans första anläggning år 1867. Anled- ningarna må hafva varit hvilka som helst, icke kunna de tillskrifvas bristande arbete och intresse hos de ledande personerna. Tillråckligt rørelse- och förlagskapital har dåremot nåstan alltid saknats och det nödvändigaste fått anskaffas genom lån, ett förhällande som naturligen måste mycket håmmande inverka på utvecklingen och framgången af hvarje nytt industriellt företag. Hvad sårskildt tegelverksindustrien betråffar, forekommer i styrelseberättelsen till Stabbarps Aktiebolags ordinarie bolagsstämma år 1882 följande yttrande: »De sex år, som förflutit, sedan fabrikationen af eldfast tegel och malda leror børjade vid detta lilla verk, hafva kånnetecknats af en oupphørlig kamp mot de svårig- heter, som ogynnsamma konjunkturer, stark täflan, svikna førhoppningar på tillvaron af egna brånsletillgångar och bristande rørelsekapital lagt i vågen før affårens ekonomiskt lyckliga utveckling.» Stabbarps Aktiebolag øfverlåt år 1888 genom førsåljning grufvan och sina øfriga tillhørigheter till Høganås Aktiebolag, som året dårefter återuppbyggde den nedbrunna tegelfabriken och i densamma bedref tillverkning af eldfast tegel till høsten 1903. Seder- mera, från 1905, har tillverkning af fasadtegel ågt rum vid Stabbarp, samt från 1910, jåmvål af fals-taktegel. Till de førra användes åldre forråd af grufleror jåmte klinker- lera som brytes i dagbrott, till de senare kvartår lera, ytlera. Ar 1889 återupptog Höganäsbolaget, såsom redan nåmnts, åfven grufdriften vid Stabbarp, hvilken sedan 1883 legat nere. Den pågick dårefter i 16 år, med undantag før år 1900, då i stållet ett nytt schakt, schaktet Trolle, c:a 300 m. sydvåst om Jean Molin, afsånktes till de dår vid omkring 60 meters djup liggande »Nya undre grufvans» lager. Uppfordringen førsiggick i schaktet Jean Molin till och med år 1899, dårefter i schaktet Trolle. Uppfordringskvantiteten per år under nåmnda tid våxlar mellan 34 och 231 ton kol samt mellan 2,548 och 12,493 ton eldfast lera. (Se vidare tabellen, Bil. A, samt tablån å tafl. 12 i atlasen.) — Vid slutet af år 1904 instålldes grufdriften, och den har dårefter icke återupptagits, utan grufvan står fortfarande under vatten. Ur ett dagbrott i nårheten af schaktet Jeån Molin, norr eller nordost dårom, børjade Höganäsbolaget år 1898 bryta och tillgogogöra sig en dår nåra dagytan fore-