De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

102 II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS IIISTORIA. kommande, till den kolförande formationen hörande icke eldfast lera, s. k. klinkerlera, jämte en ringa kvantitet dåliga stenkol; denna brytning har utan afbrott fortsatts. Under det forstå Stabbarpsbolagets tid leddes arbetet vid Stabbarp af Ingeniøren Hj. Mörk, som anlade de första schakten och igangsatte kolbrytningen samt tillika 0111- hånderhade forvaltningen på platsen, måhånda dock under Direktoren E. Molin. Sedan grufvan år 1872 øfvertagits af Eslöfs Stenkolsgrufveaktiebolag, utofvade Ofversteløjtnanten E. Klingenstierna i egenskap af på platsen bosatt disponent ledningen af det hela. Før grufbrytningens skøtande anstålldes samma år Grufingeniøren H. Halberstadt från Hessen. Han øfvergick år 1874 till Billesholms grufva. Sistnämnda år øfvertogs disponentbefatt- ningen vid Stabbarp af Majoren O. W. Matton, som dårefter i halftannat årtionde med kraft och ifver ågnade sig åt skapandet och höjandet af den lerforädlingsindustri dår- städes, hvilken, redan förut ifrågasatt af Klingenstierna, sedermera vid Stabbarp upp- stod och utvecklade sig. — Grufingeniørsbefattningen var obesatt till hosten 1876, då den øfvertogs af Ingeniøren R. F. Lindblad, som bland annat utförde ombyggandet och førdjupandet af schaktet Jean Molin år 1878. Han eftertråddes år 1879 af Ingeniøren H. Berglund, hvilken kvarstod till år 1881, då fabriken brann. — I flera år skottes nu Stabbarp af Major Matton ensam. Når Höganäsbolaget år 1888 blef ågare till Stabbarps- verket, afgick Matton, hvarefter ledningen af detsamma utøfvades från Høganås genom Ingeniøren H. A. Mueller till år 1903, då Høganås- och Billesholmsbolagen samman- slogos och Ingeniøren Fredr. Schmidt utsågs att handhafva skøtandet af den numera under Billesholm lydande fabriks- och grufdriften vid Stabbarp. Stabbarps aktiebolags utmålsområde omfattade 368 hektar. For de geologiska fOrhållandena m. m. vid grufvan redogöres i afdeln. III. Kropps Aktiebolag'. Detta bolag ’grundades våren 1871, med åndamål att efter forvårfvad ågande- eller inmutarerått till områden inom Kropps, Raus och Bjufs in. fl. socknar i nordvåstra Skåne bearbeta och tillgodogøra sig dårstådes befintliga fyndigheter af stenkol m. in. Aktiekapi- talet utgjorde 500,000 kronor i aktier å 100 kronor. Før 150,000 kronor i aktier in- .køptes inmutningsråtten till 2,600 turinland (1,284 hektar) inom de nåmnda socknarna, och enår inga borrningar voro dår utførda, blef det bolagets førsta angelågenhet att inom de sålunda førvårfvade områdena verkstålla djupborrningar for utrønande af koltill- gångarna, fløtsernas låge m. m. Redan under høsten samma år børjades två førsøksborrningar, en vid ßjuf, c:a 15 kilom. ONO om Helsingborg, och en vid Baus, søder om samma stad. Hårvid an- våndes efter amerikanskt mønster konstruerade, af ångmaskiner drifna borrapparater, s. k. »linbom eller ■»amerikansk maskinborr», de första af sitt slag som varit i brul< i Skåne, samt større och tillforlitligare ån dessførinnan dår anvånda borrinråttningar, hvilka alltid drifvits med håndkraft. C. G. Lundborg, f. d. sjøkapten, som redan førut anvåndt samma slags borrapparat vid borrning efter bergolja i Dalarna, fick i uppdrag att hafva nårmaste tillsyn øfver bolagets arbeten.