De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

KROPPS AKTIEBOLAG. 103 I borrhålet vid Bjuf anträffades vid omkring 36 och 45 meters djup tvenne kol- flötser af mellan 0,3 och 0,e meters mäktighet. Vid Raus däremot pågick borrningen anda till 154 meters djup utan att någon beaktansvärd kolflöts anträffades, men i mån som borren ytterligare nedträngde, tillkännagafs genom meddelanden i tidningarna, att den ena kol- flötsen efter den andra upptåckts, så att intill 181 meters djup deras antal uppgafs ut- göra tretton, af hvilka några sades åga en åtminstone for Skåne ovanligt stor mäktighet. Vid andra borrningar, som bolaget sedermera har utförde, träffades icke någon nämnvärd kolflöts, och så var fôrhâllandet äfven med en åtskilliga år senare alldeles i nårheten af det första Rausborrhålet utförd kontrollborrning, bekostad af utom bolaget stående personer. Uppgifterna om de stora koltillgångarna vid Rausborrhålet N:o 1 visade sig sålunda vara mycket vilseledande. Emellertid hade nämnda tidningsmeddelanden våckt ett stort intresse för Kropps aktiebolag, och aktierna stego i pris till en icke anad höjd. Bolaget beslöt att redan våren 1872 utvidga sitt inmutningsområde och att med 200,000 kr. deltaga i järnvägsanlägg- ningen Helsingborg—Bjuf—Hessleholm äfvensom att ôka sitt aktiekapital till 2,000,000 kronor genom utslåppande af ytterligare 15,000 aktier à 100 kronor. Detta aktiebelopp blef på några dagar i det nårmaste fulltecknadt. — For 500,000 kronor inköptes omedel- bart samma år af herrar Ekström och Billow inmutningsrätten till ett område inom Glumslöfs socken samt till Köpinge bys ågoområde i Raus socken, tillsammans omfattande nära 2,400 tunnland (1,185 hektar). Båda dessa områden, likasom också de först for- vårfvade vid Raus och inom Kropps socken (byarna Björka och Väla), hafva sedermera vid olika tider öfvergifvits, sedan man yenom dårinom utförda borrningar, fiera till mera an 200 meters djup, icke lyckats påvisa någon brytvärd kolflöts. Bolagets grufverksamhet har sålunda kommit att inskrånkas till Bjufs socken, hvarest borrningarna lamnat gynnsamt resultat och dår redan år 1872 för omkring 90,000 kronor hade inköpts en 70 tunnland (c:a 35 hektar) stor egendom, Ahlegården, jåmte dårtill hörande åbyggnader. 1 Under ledning af engelska grufingeniören Sam Fenner anlades dår Bjufs stenkolsgrufva. Tvenne solida, omkring 48 meter djupa schakt, N:o I och II, afsänktes helt nåra hvarandra. De voro fårdiga sommaren 1873. Det ena begagnades för koluppfordringen, det andra tjånade som pumpschakt. Kostnaden för desamma, in- beråknadt ångmaskiner, ångpannor och pumpapparater, utgjorde 215,000 kronor, enligt hvad i bergmåstarerelationerna uppgifves. Till en början skedde kolbrytningen endast i den undre flotsen, men från 1875 hafva båda flötserna samsidigt brutits, hvarigenom vidsträckta grufrum och gångar upp- stått på två sårskilda nivåer, den ena under den andra, skilda af en mellanliggande, mer och mindre vågrått utbredd, omkring 9 meter tjock sandstensbådd. I grufvans omedelbara närhet uppfördes, förutom ett par byggnader för befalet, 20 till arbetarebostader afsedda hus af tegel, för en kostnad af 270- à 280,000 kronor. Fig. 85 lamnar en föreställning om denna första anläggning. — Sedermera hafva arbetarna själfva uppfört åt sig bostader på tomter, som villkorligt upplåtits af bolaget; vidare hafva 1 Ytterligare en egendom, Enegården, belügen i nårheten af Bjuf, blef 31 år senare, då Kropps aktie- bolag uppgått i det stora Ilöganäs-Billesholmsbolaget, inköpt, hufvudsakligast för att skaffa boståder åt tjänstemän.