De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

KROPPS AKTIEBOLAG. 105 Detta var första gangen svenska stenkol förekommo på en större utställning och ådrogo sig uppmärksamhet. Det var likval forst vid ingången af 1880-talet som kolafsättningen i någon ansen- ligare grad ökades, delvis i följd däraf att för lokomotiven på statens järnvägars l:a, 3:e och 4:e trafikdistrikt stenkol från Bjuf då började anvåndas. — Efter entrågen fram- stållning af Kropps bolags styrelse hade nämligen våren 1880, under ledning af Ofver- direktören F. Almgren, omfattande försök med användande af de s. k. »samtagna» (osor- terade) kolen ur den nedre flötsen anstållts af dåvarande Maskindirektörerna E. von Storcken- felt och G. F. Brodin, af hvilka den senare låt aptera en mångd af statsbanornas Fig. 86. Bjufs grufplats vid schaktet N:o I. •i Längst till höger schaktet, i midten ångpanneskorsten, till vanster tegelverket. Efter fotografi erhållen vid Bjuf 1896. lokomotiveldstäder för eldning med dessa stenkol. Järnvägsstyreisen inlade hårmed en stor förtjänst till Okande af den svenska stenkolsindustriens utvecklingsmojlighet. — Kropps aktiebolag erhöll ock från början afsevård leverans (år 1882 25,000 ton), hvilken stadse hållit sig uppe 1 samt efter hand jåmvål Ofvergått till öfriga bolag. — Kolupp- fordringen ökades från omkring 22,270 ton år 1880 till 47,866 ton år 1890 och upp- gick år 1910 till 56,518 ton. (Se tabellen, bilaga A, och tafl. 12 i atlasen.) Aren 1884 och 1889 inköptes råttigheten till tvenne inom Bjufs socken belågna kolfålt (Bjufsgård samt Brogårda och Tibbarp), förut tillhorande respektive Kapten C. G. 1 År 1893 var den kontrakterade kvantiteten likaledes 25,000 ton; år 1910 uppgick den till niera ån 32,000 ton. 14—112870. S. G. U. Ser. Ca, n:r 6.