De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

KROPPS AKTIEBOLAG OCH BILLESHOLMS-BJÜFS AKTIEBOLAG. 107 o Ar 1893 ôkades Kroppsbolagets Bjufsområde genom erhållande af koncession (den 14 juli) å 361 hektar stenkolsfält söder och öster om bolagets förutvarande utmålsom- råde, nämligen den s. k. Sellebergakoncessionen (3 å tafl. 2 i atlasen). Emellertid hade småningom en föga välgörande konkurrens uppstått mellan de olika i Skåne arbetande bolagen vid afyttrandet af deras produkter, hvarfor, då en samverkan ansågs önskvärd, år 1895 beslöts, på forslag af Vallåkra Stenkolsaktiebolag, att förena delta med Kropps aktiebolag till ett gemensamt bolag under benåmningen Bil/esho/ms- Bjufs Aktiebolag, hvarjåmte samtidigt öfverenskoms med Höganäs aktiebolag om for- såljning till gemensamt pris af de båda bolagens eldfasta tegelprodukter. — Grefve Fr. Strömfelt, som i sin egenskap af styrelsens ordforande samt »delegerad» eller »disponent- direktör» för arbetena vid Bjuf under 20 år varit den ledande mannen inom Kropps aktie- bolag, afgick vid sammanslagningen från dessa sina befattningar. Honom tillkommer for- tjänsten att hafva icke allenast bringat bolaget framåt från en ganska bekymmersam tillvaro till en tryggad ställning, utan åfven i hög grad bidragit till den svenska stenkols- industriens utveckling genom sitt energiska arbete for att vid Allmånna industri- och landtbruksutställningen i Norrkôping år 1876 få Bjufs-kolen anvånda for eldning af dår arbetande maskiner och for att sedan få dem antagna for driften af de svenska statsbanorna. Efter sammanslagningen af Kropps aktiebolag och Vallåkrabolaget börjades vid Bjuf ett energiskt nydaningsarbete. I åndamål att gora vattenpumpningen ur grufvan billi- gare anlades under åren 1896—1898 ett pumpschakt, schakt IV, hvilket monterades med ett moderat pumpverk for en maximikapacitet af 7,000 liter per minut; elektrisk belysning infördes och flera andra förbättringar vidtogos. — Ar 1899—1900 om- byggdes den gamla tegelfabriken och nybyggdes en moderat inråttad ny tegelfabrik, hvarjåmte for deras drift anlades en elektrisk kraftstation om 500 effektiva hästkrafter, från hvilken kraft ledes till ett 30-tal motorer på skilda ställen i fabriken och grufvan.1 Slutligen har år 1904 det gamla schaktet I, hvilket tjänstgjort såsom uppfordrings- schakt under 32 år, anordnats till uteslutande luftschakt samt ersatts med det till upp- fordringsschakt med elektriskt spel omdanade gamla pumpschaktet, schakt II, allt ånd- ringar och omlåggningar, som dragit c:a 1,100,000 kronor i kostnader, men hvilkas nod- våndighet och önskvärdhet voro påtagliga (I. Svedberg). Sedan leran under nedre flotsen i schaktet I befunnits vara en s. k. klinkerlera 2, blef åren 1897—1904 åfven denna upp- fordrad och en klinkerfabrikation grundad på densamma, sålunda konkurrerande med klinkertillverkningen vid Skromberga, dår man i stållet ungefår samtidigt borjade bryta en eldfast lera i den øffe flotsen och dymedelst konkurrera med Bjuf på de eldfasta fabrikatens område. Men såvål brytning som foradling af klinkerleran vid Bjuf upp- hörde och dårmed åfven konkurrensen med Skromberga, når år 1905 det redan förut bildade Höganäs-Billesholms aktiebolag blef ågare till Skrombergabolagets flesta aktier. 1 Genom en sedermera utförd, år 1909 fullbordad elektrisk kraftledning emellan Höganäs och Bjuf hafva centralstationerna på dessa båda ställen satts i forbindelse med hvarandra, så att kraft numera kan erhållas icke allenast till belysnings- och driftändamal för egna behof vid Höganäs och Bjuf utan äfven till försäljning häraf till säväl enskilda personer som till korporationer och samhälleu. (Höganäs-Billesholms aktiebolags styrelse- och revisionsberättelse för år 1909.) 2 Att så var fôrhâllandet påvisades af Ingeniören I. Svedberg.