De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
108
II. SKÅNSKA KOLBRYTNINGENS HISTORIA.
Den år 1895 verkstållda sammanslagningen inellan Kroppsbolaget och Vallåkra-
bolaget visade sig med tiden icke vara den slutgiltiga formen för ett effektivt samarbete
till industriens fromma; så småningom framstod allt klarare önskvärdheten af en intimare
forening åfven med Høganåsbolaget, och insikten hårom resulterade dari, att detta
bolag år 1903 sammanslogs med Billesholms-Bjufs till ett nytt bolag, det nuvarande
Höganäs-Bi/lesho/ms Aktiebolag.
Sedan det sistnämnda bolaget år 1904 inköpt något mera ån halfva antalet aktier
i Skromberga bolag och så småningom allt flera aktieågare i detta utbytt sina aktier
mot dylika i Höganäs-Billesholmsbolaget, åger ett godt samarbete rum åfven inellan dessa
båda bolag, ett forhallande som bland annat framgår dåraf, att samma man, Direktoren
V. Schwartz, som från 1895 år disponent for Billesholms- och Bjufsverken, åfven år
verkstållande direktör för Skrombergaverken.
Vid Bjuf innehades disponentskapet först (1872—1874) af forre Sjökaptenen C. G.
Lundborg, dårefter af dåvarande Löjtnanten vid Våg- och Vattenbyggnadskåren, sedermera
Majoren P. Petersson (våren 1874—våren 1877). Han eftertråddes af Fil. d:r Alb. Wad-
stein, som i denna egenskap verkade till år 1895, då sammanslagningen med Billesholm
(Vallåkra stenkolsaktiebolag) ilgde rum och Direktøren V. Schwartz dårstådes blef dispo-
nent åfven for Bjufsverken. — Grufingeniörsbefattningen uppehölls först af engelsmannen
Ingeniör Sam Fennel (1872—våren 1876), dårefter af Ingeniøren C. S. Fennel, den fore-
gåendes son, till maj 1879, och vidare af Ingeniør Hans von Post till 1 aug. 1881.
Efter honom skøttes tjånsten af Ingeniør R. F. Lindblad1 till 1 juli år 1895 (då Kropps
aktiebolag uppgick i Billesholmsbolaget), hvarefter platsen øfvertogs af Ingeniör Magnus
Svanbebg 2 och af honom innehades t. o. ni. mars 1902, från hvilken tid grufarbetena
vid Bjuf ledts af Ingeniør B. Hj. Lundgren till 1 dec. 1910, då han utsågs till gruf-
ingeniør och platschef vid Skånska Kolbrytningsaktiebolagets anlåggningar vid Ormastorp.
Samtidigt eftertråddes han i Bjuf af Ingeniør Gustaf Claëson. — Ingeniør Hans von
Post var før andra gången anstålld vid Bjuf Vv 1895—’% 1898, nåmligen som tegel-
bruksingenior. Numera har Ingeniør N. Schwartz øfverinseendet øfver lervarufabrika-
tionen.
Antalet arbetare vid Bjuf var år 1910 i genomsnitt:
vid grufdriften............................383
» fabriksdriften............................160 543
Arbetarebefolkningen i sin helhet utgjorde då omkring 2,000 personer.
Den årliga uppfordringen af kol och leror vid Bjufs grufva angifves å tabellen,
Bilaga A, samt å den grafiska tablån, tafl. 12 i atlasen.
För de geologiska førhållandena m. m. vid grufvan redogøres i afdeln. III.
1 Lindblad forestod åren 1883—1895 dessutom åfven tegeltillverkningen. Från V?—31/ia 1895 kvar-
stod han som konsulterande.
2 Svanberg hade dessförinnan tjänstgjort som Lindblads assistent från 1 nov. 1891. Då han år 1902
låmnade Bjuf såsom grufingeniör, öfvertog han liknande befattning vid Hyllinge grufva.