De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

SKROMBERGA. 109 Skromberga grufva respektive Aktiebolaget Skromberga Stenkolsgrufva. Inom Ekeby sockens sydôstra del ej långt från Ekeby station å den sedermera an- lagda Landskrona—Engelholnis jårnvåg süges Godsågaren C. G. Cöster redan 1867 hafva genoin inmutning förskaffat sig kolbrytningsrått inom hufvudsakligen en del af Skrom- berga gårds ågoområde, ehuru någon brytvärd koltillgång då ännu icke var dårinom på- visad, om ock ett litet kollagar hade iakttagits i sluttningen af en jordtäckt kulle, »Stora Hultet», strax söder om gården. Emellertid hade, enligt hvad det uppgifvits, en gammal kolhuggare från Høganås åtagit sig och verkligen lyckats att, mot ersåttning af några hundra kronor, på lågmarken norr om Stora Hultet blotta ett kollager vid ringa djup under jordytan, och på grund dåraf började Ingeniøren F. C. Nissen, troligen i samråd med Cöster, grufdrift å detta fålt genom att høsten 1875 afsanka ett schakt (Carl I) till den endast 9 meter djupt under markens yta liggande, omkring 0,3 meter måktiga kolfløtsen. Arbetet bedrefs med mycken ifver, arbetarebostäder och andra byggnader uppfördes, och redan under sommaren 1876 kunde ur Skromberga grufva mera an 1,000 kub.-fot (262 hektoliter) stenkol per dag uppfordras. Sedan inom fältet utførda borrningar påvisat forekomsten af åfven en undre kol- fiots, liggande c:a 5 meter djupare, blef schaktet på høsten sistnåmnda år afsånkt till denna, hvarefter arbetet bedrefs i båda fløtserna med ånda till 60 kolhuggare och gif- vande en brytningskvantitet af upp till 700 hektoliter per dag. Af ekonomiska skål måste emellertid arbetet fore midten af år 1877 upphøra; men det upptogs ånyo kort dårefter af Ingeniør Nissen på førsøk och utan rørelsekapital; och leddes arbetet af honom med sådan energi, att brytningen, som nu var baserad ute- slutande på den undre flotsen, mot årets slut hade att uppvisa en jåmførelsevis icke obe- tydlig vinstsiffra. Från och med år 1878 utarrenderades grufvan och brytningsråtten samt arbetare- boståder m. m. till en f. d. engelsk gruffogde W. Baird, som, efter att hafva afsånkt ett nytt schakt (»Kristina») utan att dåri børja kolbrytning, återupptog arbetet i den nedre fløtsen i schakt Carl I, dock i ganska liten skala. Før øfrigt vanskøtte han grufvan, maskiner och inventarier i så høg grad, att det bolag, som tre år senare øfvertog driften, fick vid- kånnas stora omkostnader før att återstålla allt i anvåndbart skick. Med ett aktiekapital af 150,000 kronor bildades nåmligen i børjan af år 1881 Aktiebolaget Skromberga Stenkolsgrufva, hvilket før afløsning af det 49-åriga arrende- kontraktet med Baird och før grufvan med maskiner och inventarier samt husbyggnader betalte 50,000 kronor. Sjålfva kolfåltet eller inmutningsområdet, innefattande en areal af omkring 250 hektar, øfvertogs icke af bolaget, utan hela rørelsen grundades på kon- trakt med fåltets ågare (herrar C. G. Cöster och F. C. Nissen) mot en viss afgift per