De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: STENKOLEN. 157 Kol N:o 1 från Prins Carl; stuffprof ur S. G. U:s museum » N:o 2 » » »; » » » » » N:0 3 » » »; » » » » De blanka ränderna i kol. N:0 3; » » » » » matta » » » ;» » » » Kol N:o 1; stuffprof ur Bergsskolans i Falun samlingar » N:o 2; » » » » » » » N:o 3; » » » » » » Viktforhållandet mellan gaser och kolåterstod 1 : 1,95 1 : 2,19 1 : 2,25 1: 2,32 1: 2,23 1: 2,13 1 : 1,84 1 : 1,59 Stenkolens askhalt växlar icke allenast hos de olika lagren af en och samma kolsort vid ett visst schakt utan äfven inom ett och samma kollager på olika platser i grufvan, och skillnaden i askinnehåll kan dårvid uppgå till rnera ån 10 procent. Efterfoljande analysresultat1 lämnar en föreställning hårom. Für öfrigt hånvisas till analys- tabellerna vid slutet af hår föreliggande arbete. Askhalten hos de olika kollagren af Fru Bagges flots inom följande fem schakt, i viktprocent af torkadt prof. Prins Carl. Besvaret. Kronan. Ruutli. Oscar II. Medeltal for samtliga schakt. Takflis (Kol N:o 3) . ... . 11,10 53,59 10,30 —: 35,50 44,54 Kol N:o 1 . 2,95 -’ 4,15 4,91 3,80 3,63 3,89 Undre flis (Kol N:o 3) . . . 78,21 37,20 53,69 54,00 37,20 45,52 Mellankol (Kol N:o 2) . . . 33,00 11,30 15,60 25,1o 3 — 21,25 1 Medeltal for Förskrämningskol (Kol N:o 2) . 11,90 11,20 14,1o 14,70 17,00 13,78 (de fyra lagren Ofre bottenkol (Kol N:o 2) . . 18,40 7,65 8,20 10,00 16,70 12,19 ( kol N:o 2 Nedre bottenkol (Kol N:o 2) . 31,05 25,60 36,60 21,50 26,00 28,15) =18>84 ^ Af ofvanstående analysresultat finner man, att procenttalen för »takflisen» (kol N:o 3) i schakten Prins Carl och Kronan åro onaturligt låga, siffran för »undre flisen» (kol N:o 3) i Prins Carl dåremot onaturligt hög, antydande att hvartdera analysprofvet måhånda varit uppblandadt, det forrå med någon del af kol N:o 1, det senare med skiffer ur »kilberget», eller att ôfvergàngar till nåmnda kol och skifferslag ågt rum. Borttaeas ifrågavarande abnorma siffror och beråknas sedan medeltalet för alla schakten, så erhållas de siffror för askhalten inom de olika kollagren vid Höganäs, som an- gifvas i medeltalskolumnen hår ofvan. Askan år till fårgen hvit, gråhvit eller gulhvit samt i synnerhet efter kol N:o 1 af lös och lucker beskaffenhet. Hos återstoden efter fôrbrânning af kolsorten N:o 3, stundom också N:o 2, åro de ursprungliga kolstyckenas form delvis bibehållen. Till sin kemiska sammansättning år askan i viss mån eldfast (se analystabellerna) och den smalter därför icke ihop eller slaggar i eldståderna. Den mera eller mindre fullståndigt utbrånda kolaska, som småningom hopades vid maskinerna, har fait användning för tillverknihg af tegel, s. k. asktegel (se vidare under rubriken »Fabriksverksamheten vid Höganäs»). 1 Analyserna utförda für Höganäsbolagets takning genom A. W. Cronquist år 1876. 2 I ett annat prof af kol N:o 1 från samma schakt befanns askhalten vara 3,os procent. 3 I ett annat prof af mellankol från samma schakt befanns askhalten vara 40,oo procent.