ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
158 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN. Stenkolens halt af hygroskopisk fuktighet — hvilken afgår forst vid + 100 à 110° C. — varierar mellan några få och 10 procent af det lufttorra profvets vikt. 1 Ej sålian synes fuktighetsgraden stå i ett visst samband med askhalten, så att de battre kolen innehålla mera vatten an de sämre, askrikare. Enligt vid Bergsskolan ut- förda beståmningar innehöll stuffprof af kol N-.o 1 med en askhalt af 7,61 % en fiiktighetsgrad af 8,o % » ■»kol N:o 2 » » » » 11,77%» » » 7,4 % » » kol N:o 3 » » » » 33,89% » » » 3,5 % Till en del torde nyssnämnda forhållande vara orsak därtill, att de basta och minst ask- haltiga stenkolen, vid liggande i öppen, torr luft, hastigare spricka och falla sönder än kolen N:o 3 och delvis också N:o 2. Stenkolens halt af svafvel år i allmånhet ringa, och detta åmne ingår dels i form af svafvelsyrade salter, dels såsom svafvelmetall. Om ån i mycket obetydlig mångd tråffas nåmligen hår och dår svafvelkis i kolen såsom anflog eller papperstunna sprick- fyllnader.2 I generalprof af lika viktsmångder kol, sammanforda från hvarje af de fem schakten Prins Carl, Besvåret, Kronan, Ruuth och Kung Oscar, har A. W. Cronquist funnit svaflet hos kol N:o 1 utgöra 0,176 procent af det torkade kolprofvets vikt samt hos kol N:o 2 i de fyra skilda lagren våxla mellan 0,165 och 0,282 procent.3 Uttryckta i procent af askans vikt motsvara de nåmnda talen 3,8 % för kol N:o 1 och 0,9—1,7 % for kolen N:o 2. Hufvudparten af svafvelhalten bortgår med gaserna. — I de forevarande profven tråffades åfven fosfor, men blott såsom »spår», d. v. s. i mindre kvantitet ån 0,01 procent. Nedanstående elementaranalyser, utforda a och b af dr. A. Atterberg år 1900, c och d å Höganäs laboratorium år 1906, angifva sammansåttningen af de olika slagen Höganäskol. a 6 C d Kol N:o 1. Kol N:o 2. Kol N:o 2 iSmåkol». Kol N:o 3. % % % •% Fuktighet 10,22 10,01 10,00 10,00 Aska 4,95 17,52 35,82 46,05 Svafvel 1,0 I 0,9 I 0,84 0,77 Kol 08,38 55,54 36,21 28,75 Våte 4,48 3,81 2,79 2,52 Kväfve 0,88 0,88 0,59 0,53 Syre 10,08 11,38 13,80 11,38 100,00 100,05 100,05 100,00 1 Sådana kolen omedelbart uppkomma ur grufvan hålla de såkerligen en icke obetydligt större fuktighetsgrad. 2 F. d. grufingeniören vid Höganäs E. Ulffers har uppgifvit, att man en gång funnit i kolen en svafvel- kiskörtel af en knnteu hands storlek. 8 E. Sieurin uppgifver i sin uppsats »Höganäs järnsvamp», Jernkontorets Annaler 1911, sid. 448, att Höganäs kol N:o 2 hålla c:a 0,7 % svafvel och att »de skånska stenkolssorterna hålla 0,5 till l,o % svafvel». — A. Atterberg har vid analysering år 1900 funnit i kol N:o 1 en svafvelhalt af 1,01 %, i N:o 2 0,84 och 0,91 samt i kol N:o 3 en halt af 0,77 % svafvel.