De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
158
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCII FALTEN.
Stenkolens halt af hygroskopisk fuktighet — hvilken afgår forst vid + 100 à
110° C. — varierar mellan några få och 10 procent af det lufttorra profvets vikt. 1
Ej sålian synes fuktighetsgraden stå i ett visst samband med askhalten, så att de
battre kolen innehålla mera vatten an de sämre, askrikare. Enligt vid Bergsskolan ut-
förda beståmningar innehöll
stuffprof af kol N-.o 1 med en askhalt af 7,61 % en fiiktighetsgrad af 8,o %
» ■»kol N:o 2 » » » » 11,77%» » » 7,4 %
» » kol N:o 3 » » » » 33,89% » » » 3,5 %
Till en del torde nyssnämnda forhållande vara orsak därtill, att de basta och minst ask-
haltiga stenkolen, vid liggande i öppen, torr luft, hastigare spricka och falla sönder än
kolen N:o 3 och delvis också N:o 2.
Stenkolens halt af svafvel år i allmånhet ringa, och detta åmne ingår dels i
form af svafvelsyrade salter, dels såsom svafvelmetall. Om ån i mycket obetydlig mångd
tråffas nåmligen hår och dår svafvelkis i kolen såsom anflog eller papperstunna sprick-
fyllnader.2 I generalprof af lika viktsmångder kol, sammanforda från hvarje af de fem
schakten Prins Carl, Besvåret, Kronan, Ruuth och Kung Oscar, har A. W. Cronquist
funnit svaflet hos kol N:o 1 utgöra 0,176 procent af det torkade kolprofvets vikt samt hos
kol N:o 2 i de fyra skilda lagren våxla mellan 0,165 och 0,282 procent.3 Uttryckta i
procent af askans vikt motsvara de nåmnda talen 3,8 % för kol N:o 1 och 0,9—1,7 % for
kolen N:o 2. Hufvudparten af svafvelhalten bortgår med gaserna. — I de forevarande
profven tråffades åfven fosfor, men blott såsom »spår», d. v. s. i mindre kvantitet ån
0,01 procent.
Nedanstående elementaranalyser, utforda a och b af dr. A. Atterberg år 1900,
c och d å Höganäs laboratorium år 1906, angifva sammansåttningen af de olika slagen
Höganäskol.
a 6 C d
Kol N:o 1. Kol N:o 2. Kol N:o 2 iSmåkol». Kol N:o 3.
% % % •%
Fuktighet 10,22 10,01 10,00 10,00
Aska 4,95 17,52 35,82 46,05
Svafvel 1,0 I 0,9 I 0,84 0,77
Kol 08,38 55,54 36,21 28,75
Våte 4,48 3,81 2,79 2,52
Kväfve 0,88 0,88 0,59 0,53
Syre 10,08 11,38 13,80 11,38
100,00 100,05 100,05 100,00
1 Sådana kolen omedelbart uppkomma ur grufvan hålla de såkerligen en icke obetydligt större fuktighetsgrad.
2 F. d. grufingeniören vid Höganäs E. Ulffers har uppgifvit, att man en gång funnit i kolen en svafvel-
kiskörtel af en knnteu hands storlek.
8 E. Sieurin uppgifver i sin uppsats »Höganäs järnsvamp», Jernkontorets Annaler 1911, sid. 448, att
Höganäs kol N:o 2 hålla c:a 0,7 % svafvel och att »de skånska stenkolssorterna hålla 0,5 till l,o % svafvel». —
A. Atterberg har vid analysering år 1900 funnit i kol N:o 1 en svafvelhalt af 1,01 %, i N:o 2 0,84 och
0,91 samt i kol N:o 3 en halt af 0,77 % svafvel.