De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: STENKOLEN. 159 Det orgamska amnet i kolen N:o 1 och N:o 2 utgöres, enligt prof. P. Klasons be- stämningar år 1901 å generalprof, i kol N:o 1 af 79,98 % kol och 5,27 % väte, i » N:o 2 » 78,41 » » » 5,12 » » Brånslevårdet har af Klason befunnits vara i kol N:o 1 ..................7,864 kalorier i» N:o 2 ....................7,667 Enligt uppgift af Öfveringeniör E. Sieurin1 har Höganaskol N:o 2 med så hög ask- halt som c:a 35 % ett brånslevårde af endast c:a 4,000 kalorier och kol N:o 3 med c:a 50 % aska c:a 3,000 kalorier. Såsom medeltal för vikten af en hektoliter stenkol, lösbruten massa, har i praktiken antagits, för kol N:o 1 ......................80 kg. » » N:o 2 88 » » » N:o 3 95 » Höganäskolens användning. Stenkolen N:o 1 anvåndas till smideskol, för loko- motiveldning och vid gasverket. Största delen afyttras. Såsom hushållskol och till eld- ning under verkets egna ångmaskinspannor begagnas hufvudsakligen kol N:o 2. Förr eldades också de dåvarande tegelbranningsugnarna dårmed. Såval N:o 1 som N:o 2 brinna med lång låga och afgifva föga rök. För alstring af gas i de nuvarande gas- ugnarna vid verkets alla tegelfabriker anvåndas kolen N:o 3 antingen uppblandade till 1/4 à Vs med kol N:o 2 eller enbart för sig, men i så fall krossade. — Kolen N:o 3, som åro svårafsåttliga, korama att till stor del konsumeras vid den anläggning för frani- stållning i stor skala af järnsvamp, som redan år igångsatt. En olågenhet, som man vid Höganäs iakttagit under vissa förhällanden vidlåda sten- kolen, år att de taga hetta och sjålfantåndas, då de någon långre tid fått ligga orub- bade i större högar på öppen plats. Ar 1879 uppstod af denna anledning brand i ett på grufbacken behntligt större kolupplag. Enligt uppgift på platsen ansågos kolen N:o 2 från schakten Oscar II och Jonas Ahlströmer vara mest utsatta för nåninda fara; dessa synas knappast kunna ligga orubbade så länge som 6 veckor utan risk att de taga hetta och antåndas, hvarför desammas omskottning emellanåt år nödvändig. Svart kolhaltig skiffer. Den uti Fru Bagges flôts såsom fyra sårskilda lager förekommande svarta skiffern foreter en ganska tydligt utbildad skiffrighet parallellt lagringen, men saknar i allmånhet märkbar hvarfvighet eller randning. På skiffrings- ytorna synas stundom ytterst små fjåll af Ijus glimmer. Bergarten ger svart pulver ocli svartbrunt till svart, glänsande streck samt år ofta ej hårdare, ån att den t. o. m. kan repas med nageln. Brottet visar fullkomligt niatt yta. 1 vatten uppmjukas skiffern icke 1 »Höganäs järnsvamp», tryckt i Jernkontorets Annaler 1911.