De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

162 HI. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN. i dem, när de slutligen skulle tagas, vara genom trycket så krossade, att de vid brytningen »utföllo små».1 Vid midten af 1850-talet infördes, efter förslag af tyska bergmåstaren F. Bauer, den nyare brytningsmetod, hvilken numera uteslutande användes, och som kan be- tecknas genom benämningen brytning i stora fålt eller ort- och pelarbrytning med igensättning, engelsmannens »working by long wall». Från schaktet drifves i vatten- nivå åt hvardera sidan en ort, hvilken benåmnes schaktort. Vinkelrått mot denna eller, Fig. 105. Planteclming, visande gamla brytningsmetoden vid Höganäs. (Ortbrytning med ôppna rum och pelarbrytning.) Seh, schaktet Brors Backe; So, schaktort; Po, parallellorter; To, tvärorter; P, P (mörk skuggning), ännu orörda kolpelare; B, B, utbrutna pelare, med kvarlämnadt >berg> (skiffer). Fig. 106 och 107. Tvärgenomskärningar af en ort med från bottnen efter hand inpressad lera. (Höganäs, gamla grufvan. Utan skala.) S, Sandsten, taket; — K, Fru Bagges flöts; dess särskilda lager ej angifna; E, Eldfast lera. om flötsen stupar starkt, i spetsig vinkel, drifvas delnings- eller diagonalorter af omkring 9 meters bredd på ungefår 150—180 meters afstånd från hvarandra. Från delningsorterna utgå pelarorterna parallellt med schaktorten och på 50 à 70 m. afstånd från hvarandra; emellan dem drifvas »tvårslagen» parallellt eller nårmelsevis parallellt med delningsorterna och af ungefår samma bredd som dessa och pelarorterna. Sedan hela det från schaktet 1 I de äldsta, först bearbetade delarna af grufvan synes den under nedra kolflötsen liggande eldfasta leran icke hafva blifvit bruten och uppfordrad; åtminstone finnes ingen uppgift om att så skett tidigare an for år 1829, ehuru redan 1825 ett tegelbruk anlades för tillverkning af eldfast ugns- och murtegel. Ett par år senare började lera upptagas afven ur några redan öfvergifna grufschakt, och fortsattes därmed periodvis under fiera årtionden. Jmf. tablån å tafl. VIII.