De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: BRYTNINGSMETODEN. 163 âtkomliga fältet blifvit på nämnda sätt uppdeladt i stora pelare (vid schaktet Gustaf Adolf 50 à 80 m. breda och 50 à 80 m. långa), så begynnes pelarbrytningen längst bort från schaktet, hvarvid tomrummen efter hand fyllas eller igensättas med befintligt »berg». Stundom, t. ex. vid schaktet Oscar II, drifvas till en början inga tvårslag eller tvårorter emellan pelarorterna, utan kolflötsen får mellan dem förblifva orubbad såsom hela »kvarters (se NO om Prins Carl å tafl. 4 i atlasen), tilis brytningen af dessa begynner och utföres genom drifvande af tvårorter på det sått, som nedanstående bild år afsedd att åskådlig- gôra. Fig. 108. Planteckning, visande nyare brytmngsmetoden vid Höganäs. (Ort- och pelarbrytning med igensättning; brytning i stora fält.) Inom vänstra, ofre delen af teckningen ar faltet utbrutet och igensatt med »berg» (svart skiffer). Det mörkskuggade är kolflötsen obruten. I tvenne kvarter pågår brytningen, hvarvid 14 m. breda tvärremsor mellan pelarorterna P turvis an- gripas, i den ordning och riktning som antydes genom bokstafverna a —b, c —d, e —f, g —h etc.; arbetet närmar sig således mer och mer delnings- eller diagonalorten D (hufvudort), hvilken i riktning åt höger leder till schaktet. Det år naturligt att orterna, på grund af ojämnheter i lutningsforhållandena, ej alltid kunna drifvas raka och att pelarnas form med anledning håraf då också blir en annan. Fig. 109. Tvärgenomskärning af en ort med iransportväg och lufttrumma. (Enligt E. Ulffebs 1871.) S, Sandsten, taket; K, Kolflötsen; E, Eldfast lera; L, Lufttrumma (två olika former framstållda); B, Bergfyllning; s, Spårvåg; v, Vattenrånna. iii«B lüiiumnnwKiKiWiM^ Bu>n>iiiiiu>iMiiiuiu>uinmimii(itii<ii> llMMIBIlIfflimilUIOIti