De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
164
III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN.
Den jämte stenkolen i flötsen förekommande och lösbrutna svarta skiffern — »berg»,
ofyndigt berg — är i de fiesta fall kvantitativt tillräcklig för arbetsrummens fullständiga
igensättande, så att grufstöttor, s. k. »props», alldeles icke eller blott undantagsvis behöfva
användas, i synnerhet som taksandstenen merendels är fast och säker (jmf. fig. 108 och 109).
Närmast invid själfva arbetsplatsen uppstöttas dock ej sällan taket medelst »props» för att
förhindra ras, hvarigenom arbetarna kunde skadas under arbetet (jmf. fig. 110). Berg-
fyllningens uppläggande, igensättningen, utföres allt efter som brytningen går framåt
och följer regelbundet på helt kort afstånd från själfva »brottet». Af den rikliga till-
gången på nämnda fyllningsmaterial, i forening med taksandstenens fasthet, forklaras den
ovanliga bredd, med hvilken orter och tvårslag eller strossar hår kunna drifvas. — Plan-
teckningen fig. 108 framställer en del af grufvan, där kolbrytning tänkes pågå, och visar
Fig. 110. Arbetsrum (4-mans-ort) i Höganäs grufva.
Mannen längst till vänster »förskrämmer», den andre skyfflar ut loshuggna kol ur > förskrämningen » , den
tredje >skafvar>, d. v. s. han hugger bort kol som sitta fast vid skifferstyckena, den fjärde hugger upp bottenleran, eld-
fasta leran; — mannen längst till höger är dragare, beredd att frakta bort den lösbrutna leran och kolen. For belysnin-
gen bära två af männen sina smâ. oljelampor fastade i hufvudbonaden, de andra hafva upphängt sina dels på en grufstötta,
dels på bergväggen.
i hvilken riktning arbetet fortskrider vid pelarnas eller kvarterens uthuggande. Stundom
kvarlämnas en vägg af kol vid kvarterens ena ända närmast delningsorterna, i ândamâl att
göra dessa för utfraktningen till schakten använda hufvudorter mera beständiga (se t. ex.
grufkartan tafl. 4, vid hufvudorterna ôster och nordost om schaktet Prins Carl). Under
kyrka, begrafningsplats och vissa byggnader m. m. måste kolflötsen äfven kvarlämnas
obruten. Det å grufkartan såsom obrutet angifna området, c:a 4 hektar, NNO om schaktet
Alströmer är belåget under Våsby kyrka, kyrkogård och nårmaste omgifning.1 Se ock
de kvarlåmnade pelarna vid Ryds schakt.
1 Jämför förordning härom i fråga om koncessioner, sid. 128 nederst.