De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

HÖGANÄS: TRANSPORTEN I DAGEN. 167 utför sluttande plan omedelbart ned i öppna järnvägsvagnar, för att i dessa föras till fabrikerna, hamnen eller andra bestämmelseorter. Hvarje kolsort lastas i grufvan på sina särskilda vagnar, och dessas innehåll granskas, da de uppkomma på schaktlafven, af s. k. flisplockare. Befinnes dårvid kolen N:o 1 hålla kol N:o 3, kolen N:o 2 hålla för mycket bergblandad stybb samt kolen N:o 3 sandstensskolla, så kasseras hela vagnen (2 tunnor — 3,3 hl.), och kolhuggaren går miste om ersättning för huggningen af detta kvantum; håller någon af de tre kolsorterna eller leran skiffer i stôrre stycken eller mångd, så mister kolhuggaren betalningen för inne- hållet i två vagnar. I följd af detta tillvagagående uppstår, åtminstone på kolen N:o 2 och N:o 3, så kalladt öfvermal, d. v. s. den befintliga kvantiteten, hvilken naturligtvis efter hand blir uppmått vid försäljning och till förbrukning, öfverstiger den såsom upp- fordrad och betald bokförda. »För bolagets transporter mellan schakten och ’bruket’ samt mellan bruket och hamnen år en smalspårig jårnvåg anlagd. Af de 4 lokomotiven anvåndas dagligen 3 samt omkring 120 lastvagnar. Personalen utgôres af 3 lokomotivförare, 20 arbetare till eld- ning, putsning, spårlåggning etc. samt 15 à 20 lastare för kol, lera och aska. Lastningen af fabriksprodukterna från bruket sker medelst så kallade lastningslag om 12 man. Antalet dylika lag år beroende på utskeppningens storlek, och anvåndas ånda till 4 à 5 lag. Hvarje lag lastar per dag 30- à 33,000 stycken 9-tums tegel, utgörande 90 å 100 ton.» (Minnesblad till Höganäs 100-årsjubileum, af H. A. Mueller, 1897.) Grufvattnet och vattenlânshâllningen. Såsom redan i det fôregâende omnåmnts, utföres vattenuppfordring för nårvarande endast vid schakten Oscar II och Gustaf Adolf. Vid det förra schaktet pumpas detta områdes grufvatten numera upp till dagen och ledes, enligt O. Curtz, i rorledning1 till Ryd samt vidare i dår varande kanal ut till hafvet. Ett åldre pumpverk, som i »Oscar II» pumpade vattnet upp endast 24 meter till en stenort, genom hvilken det rann till Ryds pumpschakt för att dår uppbringas i dagen, år numera stålldt på reserv likasom ett af de åldriga pumpverken vid sistnämnda schakt, hvarmed det skall samarbeta. I Gustaf Adolfs pumpschakt pumpas vattnet omedelbart upp till en öppen kanal i dagen, hvilken förer detsamma till den gamla Rydskanalen och vidare. — Centrifugalpumparna i schaktet Oscar II hållas for nårvarande (1912) i gång mellan kl. 5 f. m. och 9 e. m. och kunna tillsammans uppfordra omkring 5,000 liter per minut; i schaktet Gustaf Adolf hålles ett af de båda pumpverken i gång hela dygnet, ej båda samtidigt, och åro dårvarande pumpars kapacitet 4,000 minutliter vid resp. 21 och 16 slag. De åro forsedda med »slagtäljare». Innan de båda gamla pumpverken i pumpschakten vid Ryd for några år sedan stoppades såsom då öfverflödiga, det ena helt nedlades, det andra reserverades for eventuellt tillfålliga behof, utförde dessa allt sedan 1830-taIet den öfvervägande vat- tenlånshållningen från de med arbete belagda delarna af grufvan, hvarförutom jåm- 1 Denna utgôres dels af 24-tums ror, dels af två 15-tums rör, Höganäs fabrikat.