De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

168 III. DE SÄRSKILDA GRUFVORNA OCH KÄLTEN. förelsevis mindre pumpverk tidtals voro i gang i sådana schakt, som i följd af sitt Rige på genom förkastningar nedsånkta omraden nödvändiggjorde, att vattnet i dem uppfordra- des till en viss nivå ofvan schaktbottnen, innan det kunde genom »stenorter» och förut öppnade tålt taga sig våg till de båda förenämnda pumpschakten. Så t. ex. pumpades i schaktet Kronan vattnet upp till en stenort, i hvilken det rann till schaktet Tillflykten, i detta upp till en stenort, som förde det till Brors Backes fålt, hvilket stod i forbindelse med Ryds pumpschakt. En stenort, som rått i norr från schaktet Prins Carl samman- binder dettas fålt med Kronans fålt, anlades sedermera i åndamål att låmna vattnet från det senare aflopp till Prins Carl och dårigenom slippa separatpumpningen vid Kronan. I schaktet Prins Carl pumpades vattnet upp till omkring 10 meters höjd ôfver dess botten till en stenort, som var anlagd i åndamål att afföra detsamma till Ryds pumpschakt for att dår pumpas upp i dagen (se grufkartan, tafl. 4 i atlasen). I de schakt, dår vattenpumpning åger rum, åro, for vattnets uppsamlande, vid schaktbottnen uthuggna behållare (vattenduntar, vattendurkar) till några meters djup under kolflötsen. För grufvattnets afledande från arbetsrummen inhuggas stundom rånnor vid ena sidan af transportvågarna, såsom å profilteckningen fig. 109, sid. 163 synes. Vattentilloppet i Höganäs grufva år ganska betydligt. Man har beråknat, att minst 6,000 kubikmeter vatten per dygn måste uppfordras for att hålla hela grufvan låns. Fördelad på dygnets 1,440 minuter utgör denna kvantitet ungefår 42 hektoliter eller 4 kubikmeter per minut. Men till och med en så stor kvantitet som 7,600 kubikmeter per dygn, motsvarande nåra 53 hl. (5 kub.-met.) per minut, har iakttagits. Sedan fiera år- tionden åro nåmligen vid grufvan observationer rörande vattenmångden gjorda;' och föl- jande tabell visar, i sammandrag efter de officiella bergmåstareberåttelserna, förhallandena under ett antal af de senaste åren: Vattentilloppet per minut i hektoliter. (Medeltal für årets tolf månader.) Ar. Gamla faltet. Nya faltet. Summa. 1902 ,* 25,6 24,6 50,2 1903 26,8 21,8 48,6 1904 28,0 22,5 50,5 1905 29,2 21,6 50,1 1906 27,9 19,9 47,8 1907 26,1 19,5 45,6 1908 ? ? 1909 24,2 18,6 42,8 1910 28,5 19,2 47,7 Någon sårskildt anmårkningsvård variation i vattenmängd under olika år synes tabellen icke angifva, tvårtom; och åfven under tidigare perioder af grufvans tillvaro torde vatten- 1 Redan på sin tid hade ULFFERS upprättat grafiska tabeller, medelst kurvor angifvande vattenmängdens ökning och minskning under årens sarskilda månader. Genom på pumpmaskinerna anbragta s. k. slagtäljare kunde antalet slag afläsas och således dåraf den under en viss tid uppfordrade vattenkvantiteten beraknas, då slagens längd och pumparnas diameter voro kanda.