De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning
Forfatter: Edward Erdmann
År: 1915
Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6
Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
Sted: Stockholm
Sider: 633
UDK: St.f. 553 Erd
Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.
Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
HÖGANÄS: GEOLOGISKA FÖRHÄLLANDEN. 185
och Trias (se tafl. 1 i atlasen) har vid luftschaktet norr om schaktet Alströmer en språng-
höjd af c:a 90 meter. På forkastningens södra sida ligger nämligen kolflötsen vid luft-
schaktet 60 meter under nollpunkten och 65 m. under jordytan, men på norra sidan gå
de rôda keuperlerorna ut i dagen, och då dessa befunnits i denna trakt vidtaga vid ett
djup af omkring 30 meter under kolflötsen, uppgår således den genom forkastningen
åstadkomna lodräta förflyttningen eller sprânghôjden, såsom ofvan nämnts, till omkring
90 meter. Ganska betydande år äfven förkastningen S vid schaktet Prins Oscar i »Gamla
grufvan», genom hvilken berglagren på norra sidan nedsånkts 30 meter, enligt uppgift
af R. Bald (Betånkande etc., 1827). 18 meters språnghojd har den forkastning, som
sträcker sig ôster ut från schaktet Restauration samt dår utgör gräns for det utbrutna
området, och 10 meters den söder vid schaktet Nya Association i nordligaste delen af
grufvan framgående förkastningen. Genom den forkastning, som begrånsar brytningen
åt norr från Ryds schakt, hafva lagren på norra sidan nedsånkts 15 meter. Inom schaktet
Gustaf Adolfs brytningsfält åger den första forkastningen norr om schaktet 3,5 meters
språnghojd. — Hvad beträffar den stora västra gransforkastningen, hvilkens nårvaro redan
tidigt blef omedelbart iakttagen vid sjålfva grufbrytningen, torde dislokationen vid denna
kunna beråknas uppgå till omkring 150 m. eller mera.1 Följande forhållanden tala hår-
for: Uti de våstligaste schakten vid Höganäs, såsom t. ex. Besvåret, N:o XIII m. fl., ligger
Fru Bagges flöts på föga stort djup under jordytan, nämligen mellan 20 och 50 meter,
men vid de djupborrningar, som Höganäsbolaget utfört våster om dessa schakt, nämligen
N:o 5, 34 och 82 (angifna å tafl. 3 i atlasen) har sagda flöts icke kunnat spåras ännu
vid de djup, till hvilka borrningarna nått, respektive 117, 116 och 148 meter. Och
genom att jämföra och sammanställa lagerföljden inom nedre delen af borrhålet N:o 82
väster ora forkastningen med lagerföljden i borrhål ôster om densamma, vid hvilka Fru
Bagges flöts genomborrats, har jag trott mig kunna såsom sannolikt antaga, att denna
flöts borde vid borrhålet N:o 82 ligga c:a 48 m. under dettas botten eller nära 200 m.
under jordytan, alltså 150 à 180 m. djupare än i schakten och borrhålen på forkastningens
östra sida. Måhånda år detta höga belopp resultatet af rubbningar längs icke blott en
enda förkastningsspricka utan längs fiera hvarandra närliggande och mer eller mindre
parallella sådana, hvarom också en antydan gifves genom de vid grufarbetet iakttagna
och på grufkartan (atlasen, tafl. 4) angifna utgrenande sidoforkastningarna utmed vissa
delar af den stora förkastningen.
De fiesta förkastningarna vid Höganäs hafva en ganska rätlinig utsträckning. Några
synas fortsätta ända intill (eller utgå ifrån) den stora västra förkastningen, nästan rät-
vinkligt mot denna, andra åter hafva icke någon beröring med densamma. Somliga hafva
en längdutsträckning af 1,000 meter och mera, andra af blott ett par hundratal eller
mindre, innan de utkila och alldeles upphöra genoni att fallhöjden åt ena eller båda sidorna
småningom aftager. Grufkartan lamnar fiera exempel harpå. På några stållen framgå
två eller fiera ost-västliga förkastningssprickor, parallellt och helt nära hvarandra, näm-
1 Redan i mina af Sveriges Geologiska Undersökning publicerade arbeten »Beskrifning ôfver Skånes sten-
kolsfôrande formation», tryckt 1872, och »Beskrifning ôfver Skånes stenkolsfält och -grufvor», tryckt 1887, har
framhallits sannolikheten for att sprânghôjden hos förkastningen i fråga år mycket betydande.
2^—112670. S. G. U. Ser. Ca, N:o 6.