ForsideBøgerDe Skånska Stenkolsfälten… Och Teknisk Beskrifning

De Skånska Stenkolsfälten Och Deras Tillgodogörande
Geologisk Och Teknisk Beskrifning

Forfatter: Edward Erdmann

År: 1915

Serie: Sveriges Geologiska Undersökning No. 6

Forlag: Kung. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

Sted: Stockholm

Sider: 633

UDK: St.f. 553 Erd

Med 10 Taflor Vid Slutet Och 325 Figurer I Texten.

Härjämte En Atlas Innehållande Geologisk Karta Öfver Skåne, Grufkartor, Schakt- Och Borrhålsprofiler M.M.

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 642 Forrige Næste
186 III. DE SÀRSKILDA GRUFVORNA OCH FALTEN. ligen söder om schaktet Kronan 2 stycken, norr om schaktet Brors Backe 2, SSV om Brors Backe 4, N om schaktet Sjöcrona 3, NO om samma schakt 5 och SV om schaktet Oscar II 5 eller flera; söder om luftschaktet vid gruff'åltets norra grans hafva på en sträcka af 200 meter vid ortdrifning genomgåtts 7 forkastningar, alla, liksoin samtliga förut- nämnda vid hvarje plats, sinsemellan liksidiga, d. v. s. de nedsånka herglagren åt samma håll och åstadkomma sålunda praktiskt sedt samma verkan, som om vid hvardera platsen funnes blott en enda forkastning af samma fallhôjd som de ifrågavarande mindre till- sammans. Vid de fiesta forkastningar inom Höganäs grufva år det norra sidan som sånkts, och flötsen har dårigenom, sårskildt inom våstra delen af grufvan, erhållit ett trappstegs- formigt läge, med afsatserna eller stegen vånda åt norr, såsom vidstående vertikal- skårning (fig. 115) från N till S genom grufvan utvisar. Men emedan bland förkastnin- garna åfven finnas sådana, vid hvilka den södra sidan sjunkit, år den nåmnda trapp- stegsformen icke fri från oregelbundenheter; på ena stållet år ett af två förkastningar begrånsadt bergparti helt och hållet nedsjunket (s. k. graf eller grafsänka), vid ett annat tråffas ett sådant, som år liksom upplyftadt (s. k. horst). På profilen synes, att det förra år fôrhâllandet vid schaktet Kronan, det senare strax norr om Asaschaktet emellan schakten Nya Association och N:o XVI. En grafsänka forekommer också söder om schaktet Ruuth; -0 -50 -100 Fig. 115. Profilerings vüstra delen af Höganäs grufva, öfver schakten Nya Association, Åsa, XVI, XIX, Kronan och Ruuth (tafl. 4 i atlasen), utvisande det rubbade läget af Fru Bagges flots. Upprättad med ledning af befintliga uppgifter om djupforhållandena. det dårstådes af två sinsemellan oliksidiga forkastningar omslutna partiet, c:a 100 m. bredt, år sänkt 7 à 9 meter under sin norra och södra begrånsning. Då detsamma från grufrummen i norr genombrôts med horisontella stenorter (se grufkartan), tråffades kol- flötsen vid södra förkastningen åter upplyftad till sin förra nivå. Ifrågavarande graf- sånka tyckes hafva en långdutstråckning åt öster af minst 2,000 meter, ty nordost om schaktet Gustaf Adolf har genom grufbrytningen fortsättning af densamma konstaterats (jämför grufkartan). Sydost om schaktet Besvåret, våster om schaktet Kronan, hafva två par mot hvarandra vånda, oliksidiga förkastningar bildat en dubbelgrafsänka, d. v. s. ett nedsjunket parti, som sjålft innehåller ett mindre dylikt, såsom den skisserade bilden fig. 116 antyder. Invid större förkastningar visa sig stundom flera eller fårre mindre sådana, man kunde kalla dem biforkastningar, hvilka under spetsig vinkel utgå från hufvudförkast- ningen. Dessa bifôrkastningar åga blott obetydlig långdutstråckning och sannolikt for det mesta åfven ringa sprânghôjd. De upptråda dels på hufvudförkastningens uppsida,1 t. ex. 1 I öfverensstämmelse med engelsmännens »upthrow» och »downthrow» har jag redan förut föreslagit och användt benamningen uppsida for att beteckna den sida vid en forkastning, som bibehallit sin högre niva, till skillnad från den, som blifvit nedsänkt och således bor kallas nedsida.